Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Den romerske triiimvirn Marcus Antonius.
civiliserade mänskligheten bodde. En flykting måste begifva
sig till germanerna i deras urskogar, eller till sarmoter och
skyter på Rysslands ödsliga slätter, eller de partiska
horderna på Centralasiens stäpper, eller till negerfolken söder
om Afrikas sandöknar, eller till urinvånarne på Brittanniens
töckeninsvepta ö. Och äfven om ett lif bland dem var
möjligt, skulle det dock förefalla en romersk kulturmänniska,
van vid civilisationens förfinade njutningar och behof, värre
än döden. Den enda räddningen var att dölja sig och
under ständig dödsångest hoppas på omslag i de politiska
förhållandena, hvilka på den tiden visserligen ofta ändrade
sig. Den gången voro de dock stabila tillräckligt många år
för att betaga de preskriberade äfven det hoppet. Också
dödades ett par hundra senatorer, ett par tusen riddare och
åtskilliga tusen andra medborgare, som ansågos vara
trium-virernas motståndare eller stå i vägen för den nya ordningen.
Det. var med tanken på dessa tilldragelser, som en bekant
svensk författare yttrat, att »århundradens sol icke hunnit torka
clet blod, som vidlådde Augusti purpurmantel». Därvidlag
var dock Antonius den mest ansvarige, ty dels var han vid
den tiden triumviratets främste man, dels var han 20
åi-äldre än Octavianus, som då var en 19 års yngling. Oss
förefalla naturligtvis dessa scener upprörande, men vi få
besinna, att vi i hög grad sakna förutsättningarne och
kvalifikationerna för ett rätt bedömande af de då agerande
personligheterna. Vi, som lefva under lugna, små förhållanden
ett kälkborgerligt filisterlif utan annan strid än’ den om
penningar, titlar och rang, hafva svårt att döma öfver en
tid, då kriget brann i världens fyra hörn, och lidelsernas
svallvågor gingo som högst. Vi tillhöra vidare en helt annan
folkstam. Nordens snö har blekt icke blott de germanska
folkens ansiktsfärg, utan äfven deras passioner. De
nuvarande romanska folken, som bo på det romerska rikets
spillror, hafva visserligen också såsom sydländingar ett
eldigt temperament, men hafva alla fått sitt blod i viss
mån tempereradt genpm folkvandringarnes uppblandning
med germaner. Det ser för öfrigt ut, som om äfven
tiden haft sin inverkan. Århundradens vintrar hafva bredt
sin kyla öfver lidelserna. Nutidsmänniskor äro
förstånds-människor på bekostnad af fantasi och känsla, som voro
mera utvecklade i forntiden.
Hvad Antonius beträffar, som var hufvudpersonen i
proskrip tion ernås blodiga drama, så hade han växt upp som
barn under en tid, då t. ex. efter slaf krigets slut sex tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
