Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177 Den romerske triiimvirn Marcus Antonius.
Hans landsmän och samtida Vergilins uttryckte samma
tanke genom den värdsbekante sentensen:
Varium & mutabile semper femina.
När Antonius förnam, att Kleopatra flydde, tappade
han fullständigt hufvudet, lämnade striden åt sitt öde och
pallrade sig på sin snabbseglare i väg efter henne. Då han
upphunnit hennes fartyg och blifvit upptagen på detsamma,
gick han fram och satte sig i för en med ansiktet doldt i
händerna. Så satt han i tre dagar tyst utan att äta eller
dricka. På fjärde dagen lyckades omgifningen sammanföra
dem. De styrde gemensamt kosan mot Alexandria.
Anländ dit bosatte sig Antonius i ett ensligt hus, som
han omgaf med mur och graf. Han undvek människor
och ville lefva ett lif, som han kallade för Timonslifvet. Timon
var ett bekant original från Atén, en misantrop, om hvilken
bland de vitsiga atenarne många historier voro i omlopp.
En af dem, hvilken karakteriserar mannen, är väl bekant
för åtskilliga svenska skolgenerationer, därför att den ofta i
klasserna användes som latintema. Måhända kan det roa
någon att upplifva minnet af densamma nu, då
öfversättningar till latin blifvit på de s. k. lärda skolornas högre
stadium afskaffade:
Under peloponnesiska kriget lefde i Atén en man vid namn
Timon, hvilken af förtrytelse öfver sin tids sedeslöshet låtit förleda sig
till hat mot hela människosläktet. Denne hade för att undfly
människors umgänge byggt sig ett tornlikt hus. Men som han hade
förmögenhet och insikter och gjort sig väl förtjänt om sina
medborgare, uppmanades han af många att deltaga i offentliga
öfverläggningar. Härpå skall han hafva s Varat, att samhällets väl icke
anginge honom, men om detsamma hotades med undergång, skulle
det vara honom kärt. En gång uppträdde han likväl mot sin vana
i folkförsamlingen, och allas väntan på hvad han skulle andraga
var mycket stor. Uppstigen på talarestolen sade Timon, att vid
hans hus låg en tomtplats, där ett fikonträd växte, i hvilket redan
många hade hängt sig. Men som han numera hade beslutat att
på nämda tomt bygga ett hus, för hvilket företag detta fikonträd
stode i vägen, så hade han velat underrätta sina landsmän, att
detta inom kort komme att nedhuggas. Om därför några tänkte på att
gå och hänga sig, skulle de icke dröja. Hur mycket skratt ett
sådant tal måste uppväcka hos den på torget samlade menigheten,
kan man lätt föreställa sig.
Det var denne Timon, som den glade Antonius nu
ville efterlikna. Naturligtyis gick det icke länge. Han
tröttnade snart på sitt Timonslif och flyttade åter
tillsammans med Kleopatra, hvarefter de hela vintern lefde, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
