Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERIEKURSERNA I JENA.
Il
den tyska nationen eller Palmers evangeliska pedagogik
och den katolska kyrkans ståndpunkt ännu i närvarande
tid. Och utan tvifvel finnes här en sanning att fasthålla;
den fosterländska synpunken får ej förbises vid uppfostran,
ej heller den religiösa vården och handledningen försummas.
Den utilitaristiska ståndpunkten, ensidigt betonad bl. a.
af filantroperna, fordrar framför allt, att ungdomen
uppfostras till ett nyttigt, användbart släkte, som i handel och
vandel kan sköta sig: »med världsmänniskan står världen
i förbund», säger Locke. Men på samma gång det är
nödvändigt, att de unga göras dugliga att röra sig i det
moderna samhället och sålunda utrustas med vissa praktiska
färdigheter, kan denna synpunkt, som, konsekvent tillämpad,
fördömer allt, som ej visar sig vara direkt användbart och
nyttigt, ej få vara den högsta och bestämmande vid
uppfostran.
Humanismen betonade det rent mänskliga såsom något
berättigadt, ja, såsom det högsta här i världen. Dock har
man på helt olika sätt sökt bestämma människoidealet;
somliga ha sökt det ej i sitt eget fosterland, utan i antikens
Hellas och sålunda velat efter detta grekiska ideal
ombilda unga germaner: med orätt, ty man bör visserligen
tillgodogöra sig de ideal, som uppstått hos andra folk, men
ej låta dem behärska det egna folkets hela anda.
Den realistiska ståndpunkten, som i mångt och mycket
står den utilitaristiska nära, sammanhänger med
naturvetenskapernas storartade utveckling under särskildt vår tid.
Den söker bereda dessa vetenskaper en möjligast
framskjuten plats i skolan, ofta ensidigt öfverskattande deras
betydelse för ungdomens uppfostran, då i själfva verket en
allmän bildning bör omfatta en, så vidt möjligt är,
harmonisk kännedom om såväl människolifvet som naturen.
Ett historiskt exempel härpå är bl. a. särskildt Goethe.
En och annan har för uppfostran satt ett ästetiskt mål,
skönhetssinnets uppodling i och för konstens njutning,
hvarvid den faran ligger nära till hands, att det goda alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
