- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
62

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

ERIK BRATE.

ändringar; sådana ha ansetts mindre rådliga så snart efter
den förra reformen; låtom oss hoppas, att detta är ett
förtäckt löfte, att i 8:e uppl. den genomgripande reformen
skall komma! Af förra upplagans dubbla skrifformer har i
allmänhet blott den bibehållits, som ur rättstafningssynpunkt
befunnits enklast; båda, blott då de återgåfvo olika uttal.
Skada är emellertid att anordningen med dubbla skrifformer
uppgifvits. Sedan allmänheten af förra upplagans skrifformer
visat sig gifvet föredraga den ljudenligare, hade en ny
uppsättning ännu mera ljudenliga, skrifformer jämte denna varit
ett bekvämt sätt att undersöka, huruvida icke tilläfventyrs
allmänheten redan nu ansett tiden mogen för mera
genomgripande ändringar. Hade allmänheten sålunda rådfrågats
om -dt eller -t i pret. part. neutr., skulle dess val nog icke
varit tvifvelaktigt; säkerligen skulle ock i de flesta andra
fall den mera ljudenliga skrifformen afgått med segern.

At de ord, inhemska såväl som utländska, hvilka
upptagits nya i sjunde upplagan, har däremot redaktionen
ansett sig oförhindrad att gifva en rationell stafning, så långt
hänsyn till »ömtåliga känslor» medgifvit; en lycka, att så
många ord fattades i den sjette! Den förbättring af
staf-ningen, som sålunda åvägabragts, är icke obetydlig, det
måste med tacksamhet erkännas. I åtskilliga fall upptages
den äldre skrifformen jämte den reformerade.

Ordsluten -ang, -äng. -or/g, -är tecknas sålunda nu
ljud-enligt, t. ex. frän spar ang. charabang, poäng, gobeläng, v agon g,
portiär, karaktär, dock dessert, konsert, kuvert; stumma
bokstäfver i ordslut hafva aflägsnats genom stafningar som
apropå, ateljé, avi. blcincmangé, chiffonjé, logi, depå. diné, disträ.
espri, filé, foajé, glaci, glass, kräpp, konteramiral, loniber, pincené,
regi, relä, spaljé, tantiem, visavi, däremot fortfarande
ecm-äe-cologne, emballage, genre, grace, kortege, kurage, portier, rentier,
och i det inre: basrelief; y-ljudet tecknas ljudenligt t. ex.
aveny, fischy, fgsüjera, resyrné, syr pris, så - ock u-ljudet t. ex.
bravur, budoar, desavuera, jaln. utom i journal, -ist, som råkade
stå i sjette uppl. och nu dragit med sig äfven ajournera,
bonjour, jourhafvande, sejour; franskt oi återges nu med o a
t. ex. koaffyr, kroasera; ä har införts i en del ord, t. ex.
bräsch, därb, disträ, farm, fräsch, falb, fänkol, färm, färnbock,
pjäs, stärbhus, tät (fr. tete); det franska muljerade l och n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free