Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS LÄRARESÄLLSKAP.
107
De naturliga målsmännen för skolreformer äro dels
föräldrarna, dels privatläroverkens oberoende lärare. Här finnes
utrymme för det personliga initiativet och frihet för den
pedagogiska talangen. Vid privatläroverken kan äfven
samarbete mellan skola och hem lättare komma till stånd. Vid
dem kan också enhet i arbetet åstadkommas. — Men
privatläroverkens anslutning till hemmen ar ock förenad med
faror, ty deras tillvaro är uteslutande beroende på
föräldrarnas förtroende. Deras ekonomiska ställning blir därför
lätt prekär. Detta är förnämsta orsaken till den ringa roll,
de hittills spelat.
De privata läroverken kunna ej bära sig, så länge staten
genom de låga terminsafgifterna monopoliserar den högre
undervisningen. Bättre vore för staten, om flere olika
skol-typer användes. Staten har ej något intresse af att
förhindra mångsidigheten. Det är en olycka, om staten gör
mer, än den behöfver, och dödar det enskilda initiativet.
Staten har dessutom direkt intresse af privatläroverken såsom
försöksanstalter.
Privatläroverk äro emellertid äfven ur en annan syn
punkt nödvändiga, nämligen med hänsyn till flickornas
uppfostran. Under det att staten för de allmänna läroverken
utger 3,700,000 kr., utgör det årliga anslaget till de högre
flickskolorna endast 200,000. Flickskolornas ekonomi är
på grund häraf särdeles dålig, och de vid dem anställda
lärarinnorna få ofta åtnöja sig med verkliga svältlöner.
leke blott på grund häraf, utan äfven därför, att
flickläroverken tagit lyckliga initiativ i följd af sin större frihet,
borde staten här kraftigt understödja. Ett annat och
synnerligen lämpligt sätt, hvarpå staten kan främja den
kvinnliga uppfostran, vore att lämna ett kraftigt handtag åt
privata samskolor.
Men vi borde ej följa Norges exempel och skapa
samskolor genom att helt enkelt öppna gossläroverken för den
kvinnliga ungdomen. Samskolorna kräfva nämligen en
alldeles särskild organisation. Så t. ex. vore det ytterst
viktigt att vid dylika hafva anställda både lärare och lärarinnor,
valda med stor urskillning.
Se vi på grannländerna, finna vi, att i Finland mer än
en femtedel af samtliga i högre läroverk undervisade gossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
