Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
SÄLLSKAP OCH FÖRENINGAR.
erhålla sin bildning i privata läroverk. I Norge är detta
förhållandet med nära en fjärdedel af samtliga lärjungar.
Samskolan i detta land tar allt flere lärjungar från flickläro
verken. I Danmark finnas endast 13 högre statsläroverk.
I öfrigt upprätthålles den högre undervisningen genom
privatläroverk.
Den svenska staten skulle kunna på tvenne vägar gynna
uppkomsten af privata läroverk för den högre
undervisningen: l:o) genom att höja terminsafgifterna vid
statsläroverken, 2: o) genom att ge ett kraftigt ekonomiskt understöd åt
privatläroverken. Den förra åtgärden skulle leda till
minskning i utgiftsstaten för de allm. läroverken och till
drägligare existensvillkor för elementarlärarne. Men, invänder
man, en härlig sak är det, att fattigmans barn kunna få så
godt som fri undervisning. Men är det månne äfven en
härlig sak, att rike mans barns skolgång bestrides af
allmänna medel och på lärarnes bekostnad? Därför vore
rationellt, att terminsafgifterna för de förmögnares barn höjdes,
på samma gång ett tillräckligt antal friplatser inrättades för
de mindre bemedlades.
I den på föredraget följande diskussionen, som i
väsentlig mån kom att röra sig om samundervisningen,
deltogo herrar Laurin, Winkrans, O. E. Lindberg, Boding,
Ahlström, Åkermark och Ahlenius.
Sällskapet beslöt att göra följande uttalande: Det ligger i
statens och det allmännas intresse, att privata läroverk för
högre allmän bildning finnas jämte de allmänna, hvarför
staten bör lämna ett kraftigt understöd åt läroverk af förra
slaget.
Stockholms läraresällskap behandlade vid sitt
sammanträde lördagen den 23 febr. 1901 diskussionsämnet:
Hvad är orsaken, att så många lärjungar i de allm.
läroverkens fjärde klass underkännas i tyska, och kan något göras för
att afhjälpa detta?
Inledaren, adj. K. L. Olsson, uppvisade genomen
statistik, hämtad från examenskatalogerna för höstterminerna
1896—99 vid Stockholms allmänna läroverk utom Nya
elementarskolan, att antalet underkände i tyska var synnerligen
stort, nämligen 1896 32,6 proc., 1897 38,9 proc., 1898 41,9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
