- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
192

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

LEWIN BLOMGREN.

gifvit oss en sådan, författad af en framstående skolman,
rektor och domkapitelsledamot.

Förf. uttalar i början den förmodan, att ifrågavarande
förordning »minst kommer att tillfredsställa dem, som
önskat profvens fullständiga slopande». Hvarför så? Den
skedda förändringen måste ju i dessas ögon vara ett steg
i den rätta riktningen, om också ej fullt uttaget.
Misshagligast bör väl nyheten vara för dem, som äro öfvertygade
om profvens oumbärlighet.

Gå vi så vidare i förf:s uppsats, finna vi honom halft
förebrående mana dem, hvilka yrka på undervisningsprofvens
totala afskaffande, att besinna, det de med sitt »kraftargu
ment», att på »andra tjänstemannabanor» ej kräfvas några
särskilda prof, icke bevisa, hvad som skulle bevisas. Detta
därför, att man låter »andra» tjänstemannabanor vara
liktydigt med »alla andra», något, som enligt förf. är ett
förbiseende, då ju äfven prästerliga befattningar och
läraretjänster vid universiteten »i regeln tillsättas efter förutgång
11a prof».

Hvad då först beträffar förf:s tal om att hänvisningen
till »andra» tjänstemannabanor skulle utgöra
»kraftargumentet» för profvens afskaffande, så får jag på det lifligaste
bestrida riktigheten af detta påstående. »Kraftargumentet»
är ett helt annat: Det utgöres af den kraftiga bevisning,
som förebragts till styrkande af den meningen, att det med
profven afsedda ändamålet förfelas. Så är däremot i vida
mindre grad fallet i fråga om universitetsläraren. För denne
består ju undervisningens konst så godt som uteslutande i
att på ett klart sätt för auditoriet föreläsa öfver sitt ämne.
Disciplinär förmåga är för honom af underordnad betydelse,
och med rätta betraktas det som en tvifvelaktig förtjänst
hos en universitetsprofessor, om han för att riktigt inpränta
en sak hos sina åhörare väljer den nitiske och ihärdige
lärarens taktik att gång på gång repetera samma sak.

Villigt skall jag medgifva, att det råder en likhet
mellan en profpredikan och ett domkapitelsjyrof: lika litet
som de för en präst viktigaste egenskaperna komma till
synes genom den förra, lika litet utrönes lärare dugligheten
genom det senare. Men, bortsedt från denna likhet, huru
himmelsvid är icke annars skillnaden mellan prästens och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free