- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
193

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA REFLEXIONER RÖRANDE LÄRAREPROFVEN. 193

lärarens prof! At den senare förunnas ett dygns
beredelse-tid, under hvilken han genom ett forceradt och jäktande
nattarbete, som i själfva verket är ett fysiskt kraftprof,
preparerar sig på lösningen af 7 à 8 olika uppgifter,
hvarefter han i utvakadt och enerveradt tillstånd har att träda
inför Pontius Pilatus och under noga tillmätta minuter i
hvinande fart uppläsa minnesläxorna utan att stappla.

Prästen däremot sitter under flere veckor i lugn och
ro på sitt arbetsrum och utarbetar skriftligen sin
prof-predikan. Vid själfva profvet är det ju egentligen intet
annat än förmågan af innanläsning, som tages i anspråk.

Men låtom oss gå vidare och se till, huru herr K.
besvarar den uppkastade frågan! Vi finna då, att han ur
den bevisningsgrunden, att profårsbetyg och profbetyg äro
säkra värdemätare, då det gäller att bedöma
undervisningsskicklighet, bevisar, att det obligatoriska undervisningsprofvets
bortfallande är en afgjord förlust. En dylik argumentation
lider emellertid påtagligen af det logiska fel, som benämnes
petitio principii.

I läroverksstadgans 64 § talas, anmärker herr K.,
numera hvarken om profår eller undervisningsprof, men han
tröstar sig med att »väl ändå själfva saken kvarstår»,
hvarpå det heter: »Vid tillämpningen af dessa bestämmelser
(i 64 §) har hittills af lätt begripliga skäl hufvudvikten lagts
på profårsbetyg och betyget för iinäemmingsprofvet». — Ja, nog
kan man begripa, att den utnämnande myndigheten tillmätt
hög betydelse åt ett af densamma själf afgifvet betyg, men
svårare är att fatta, hvarför en sådan vikt skall läggas vid
profårsbetyget. Herr K. gör sig ali möda att påvisa de
svårigheter och olägenheter, som det obligatoriska
undervisningsprofvets bortfallande vid utnämningar skall föra med
sig. Emellertid är det i alla kinkiga kasus en sak, som
för honom står orubbligt fast: att profårsbetyget aldrig kan
förlora sin betydelse vid tillsättningen. Verkningarna af ett
mindre godt profårsbetyg kunna visserligen i någon mån
neutraliseras genom ett undervisningsprof, men de sträcka
sig i alla fall obegränsadt framåt i tiden. Ett högre
profårsbetyg konstituerar alltså en gång för alla och
oåterkalle-ligen afgjord öfverlägsenhet i undervisningens konst; detta

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free