- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
203

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÄLLSKAP OCH FÖRENINGAK.

203

mig själf. Och jag har fått en helt olika tanke om alla
flickor och kvinnor, kanske allra mest om min mor, och
börjar mer och mer förstå, hvilken viktig och allvarlig sak
det är att blifva stor, att icke vara något barn längre, utan
nästan en ung man.»

Enar Sahlin.

Sällskap och föreningar.

Pedagogiska sällskapet i Stockholm sammanträdde
den 20 sistlidne april, och förekom därvid diskussion
rörande ämnet: Bör tal- eller skriftspråk begagnas rid
undervisningen f

Inledande föredrag höllos af }3rof. A- Lundell och
skolföreståndarinnan A. Sandström. Den förre ansåg
spörsmålet om tal- och skriftspråkets användning vid
undervisningen vara af synnerlig vikt, särskildt i betraktande af
de stora skiljaktigheterna mellan det talade och det skrifna
språket. Skolan vårdar ej språket med tillräcklig omsorg.
Ofta framträder hos vårt folk brist på känsla för ordens
rätta valör, för språkets rj^tm och melodi. Vi vanvårda
språket i såväl stilistiskt som konstnärligt hänseende.
Särskildt uppehöll sig talaren vid skriftspråket å ena sidan
och det vårdade samtalsspråket å den andra. Båda ägde
visserligen en mängd beröringspunkter, men vore dock i
flere afseenden olika. Skriftspråket vore äldre än talspråket.
Det hade en abstrakt karakter och saknade den bildrike
dom, som talspråket med sina mera konkreta former äger.
Genom talrika exempel uppvisade talaren de stora
olikheterna i fonetiskt hänseende samt i fråga om böjningen.
De besvärliga pluralformerna hos verben nyttjades ej i
talspråket. Konjunktiven hölle på att dö ut, och äfven
genitiven förde inom talspråket ett tynande lif. Flere i skrift-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free