Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
E. EDSTRÖM.
Nu är det visserligen icke att antaga, det
bestörtningen vid denna underrättelse för alla var lika stor som
för utgifvaren af »Den rätta franska språkreformen», för
hvilken den (se förordet!) verkade »som en blixt från en
klarblå himmel». Men att man litet hvarstädes, äfven om
man aldrig sett sakerna i så ljus dager, med ledsnad sett
det rätt ynkliga slutresultatet af det hela, det är visst.
Den tröst, man söker intala sig, är, att det, sådant det
nu är, i alla fall betecknar ett första steg i den rätta
riktningen, och att ce n’est que le premier pas qui coüte.
M. Leygues är en ytterst rörlig och för reformer både
här och där på undervisningens område mycket hågad
herre, som för öfrigt säkert har klart för sig, att det för
en fransk minister mera än för de fleste gäller att verka,
medan den korta dagen varar — et une fois lancé ...
Att vederbörande själfva anse hela denna första »reform»
mera såsom en försöksballong, är af flere skäl tydligt nog.
Redan 1894 säger Gr. Paris i sitt berömda företal till
Cledat’s Grrammaire raisonnée, att man bäst genom att
bevilja »un peu de tolérance et de liberté» kan så
småningom vinna den allmänna opinionen för en ny
lagstiftning på språkets område. Huru snart detta kan ske, är
nu visserligen en annan fråga. De politiskt så ombytliga
fransmännen äro i andra afseenden i själfva verket mycket
konservativa.
Emellertid har helt naturligt i detta nu den kritiska,
diskussionen af de båda reskriptens bestämmelser förlorat
åtskilligt af sitt intresse, då man har att taga som faits
accomplis »les tolérances indiquées dans la liste annexée
au present arrëté». Dock har denna diskussion, i
hvilken just från svensk sida gjorts ett af de utan tvifvel
värdefullaste inläggeif genom doc. Rodhes äfven i utlandet
mycket uppmärksammade*) broschyr, och hvari för öfrigt
äro hufvudsakligast att märka den skarpsinnige och
liberale grammatikern Cledat’s kommentar i »Revue de
phi-lologie fran9aise» (XIV, ss. 245—264 och 309—316),
diverse uppsatser i »Die neueren Sprachen» af d:r Heim
*) Tillräckligt uppmärksammad har den dock icke blifvit; i så
fall hade den senare arrete’n i vissa fall sett annorlunda ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
