- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
219

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FRANSKA SPRÅKREFORMEN.

219

(VIII, ss. 397—403 och 572—575) och prof. Hartmann
(VIII, ss. 473—488), en af nämnde Heim särskildt
"utgifven broschyr »Die amtlichen Schriftstücke zur Reform der
franz. Syntax und Ortographie» (auch als Supplement-Heft
zu den Neueren Sprachen Bd YIII) samt, för oss svenskar,
lektor Hagelins artiklar i Verdandi för i år, ss. 108—119,
173—200 — dock har denna diskussion, säger jag,
antagligen ännu alltjämt nog intresse för fackmännen här i
Sverige, för att de skola hålla Ped. Tidskrift räkning för att
den för dem påpekar en artikel i den föreliggande frågan uti
det ståtliga band, som under titel »Uppsatser i romansk
filologi, tillägnade prof. P. A. Geijer på hans sextioårsdag
den 9 april 1901,» nyligen publicerats i Uppsala. På
redaktionens anhållan här nedan några ord om d:r Anna
Åhlströms Remarques sur VArrëté Ministeriet du 31juillet
1900 (a. a. sid. 173—187; i särtryck tillgänglig i
bokhandeln).

Efter några inledande ord om det hämmande och
skadliga inflytande, som ett alltför konservativt
fasthållande vid ett skriftspråks en gång faställda regler medför
för språkets naturenliga och sunda utveckling, säger sig
förf. ämna undersöka de motiv, som varit bestämmande
för reformens motståndare, så inom som utom Frankrike.
De punkter, på hvilka hon närmare ingår och som hon
genom exempel ur litteraturen belyser, äro emellertid
endast följande:

1. Talesättet prendre à témoin: je vous prends tous
à témoin el. témoins. Förf. uppvisar, att plur. i detta
uttryck har gammal hemul; detta oaktadt har saken
tydligtvis väckt betänkligheter hos akademikerna, enär
stycket i fråga strukits i den senare stadgan. Doc. Rodhe
har rätt, då han säger, att denna fråga icke berör
undervisningen, åtminstone för så vidt han menar
elementarundervisningen.

2. Genus vid gens. Medelst många exempel visas,
hurusom fornfranskan vacklade mellan mask. och fem.

3. Talesättet se faire fort. Anförande ett par
exempel på böjdt fort i denna fras — däraf det ena
från så sen tidpunkt som 1668 — vill d:r A. visa, att
arrèté n här med full rätt föreskrifver »tolérance», och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free