Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
E. G. CALWAGEN.
pålagts våra, äfven därförutan tillräckligt betungade
lärjungar. Huru det varit möjligt, att rektors och
direktionens ej blott rätt, utan rent af ovillkorliga skyldighet
att rättande ingripa under nu angifna förhållanden
kunnat ens sättas i fråga, är för mig obegripligt.
Den argumentation, hvarmed d:r Ö. sökt stöd för sitt
förfarande genom att förklara de införda förändringarna
dels såsom detaljer, dels såsom lagligt berättigade, har
tydligen, såsom nämndt, icke ens tillfredsställt honom
själf. Han har därför sökt sig ännu en utväg. Kunde han
nämligen visa, att den använda läroboken är i flere
afseenden olämplig och ej utan olägenhet kan vid
undervisningen begagnas, är det klart, att hvad som i
hans förfaringssätt eljest måste räknas som öfvergrepp,
får ett helt annat utseende och i alla händelser bör
ursäktas, om det ej rent af förtjänar beröm. Det är nu
detta d:r Ö. slutligen gör till sin uppgift att uppvisa.
Det är för mig ganska obehagligt att uppträda till
försvar för min egen bok; också tänker jag ej att göra
det i annan måtto, än för så vidt det gäller rättandet af
oriktiga uppgifter. Kan boken ej genom egna förtjänster
hålla sig uppe, må den gärna för mig jordas och
begrafvas utan något liktal å min sida.
Bokens svaga sidor påstås vara beteckningssättet
(trans-skriptionen) och metoden. Det torde tillåtas mig att i
dessa båda punkter yttra några ord.
Adj. Ö:s egentliga invändning mot Walkers
beteckningssätt är, att det är föråldradt, och häruti gifver jag
honom fullkomligt rätt, för så vidt det oriktiga i systemet
afses, t. ex. beteckningen af tonlösa stafvelser på samma
sätt som betonade; utsträckes åter påståendet därhän,
afct begagnandet af en siffra för betecknande af uttalet,
äfven det skulle vara föråldradt, kan jag ej längre vara
med, och lika väl kunde man då påstå, att siffran i och för
sig är föråldrad. Det är ju en rent konventionel sak,
om man för betecknande af ett språkljud använder det
ena eller andra diakritiska tecknet; ingalunda lär väl
tecknet i och för sig innehålla någon magisk kraft, som
garanterar ett riktigt uttal. Det enda, jag upptagit af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
