Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KLASSISKA SPRAKEN SÅSOM SKOLÄMNEN. 381
studier m. m., den andra, den s. k. klassiska linjen, med
antingen både latin och grekiska (Gymnasium) eller blott
latin (Realgymnasium). Den speciella fackutbildningen
sker vid universitetet, till hvilket äfven realstudenter
borde ha tillträde.
Det blir sålunda en jämförelsevis liten del af ett
folk, som utrustas med s. k. klassisk bildning.
Emellertid kommer det ej hufvudsakligen an på mängden;
däremot är det af stor vikt, att ett varmt intresse för denna
bildning förefinnes hos dess målsmän, och det torde föga
gagna densamma, om man blott för ernående af vissa
yttre fördelar idkar ett studium, som i själfva verket
förefaller ganska motbjudande.
Gång efter annan hafva emellertid röster höjts, som
anse den klassiska bildningen obehöflig. Men det är nu
en gång så, att man ej ostraffadt kan slita de trådar,
som knyta vår egen tid vid det förflutna: man blott
begår nya fel och nödgas för onödigt dyrt pris köpa
nya erfarenheter. Och om intet annat folk ville i detta
afseende fylla sin kulturuppgift, så borde, säger prof. R.,
det tyska folket göra det för sig och för andra.
För öfrigt kan ej den utilitaristiska ståndpunkten
få vara den högsta och bestämmande i fråga om den
allmänbildande uppfostringsskolan. Till och med de, som
vilja ställa äfven den högre skolundervisningen på
uteslutande nationell grundval, förbise det förhållandet, att
man icke kan rätt uppfatta och ännu mindre
själfständigt befrämja den nationella kulturen utan att äga en
omfattande »historisk» bildning af den art, som
gymnasiet afser att bibringa. Lessing, Goethe och Schiller
blifva i mångt och mycket oförstådda af dem, som äro
obekanta särskildt med den grekiska litteraturen.
Häremot kan nu invändas: Vi kunna visserligen ej
förneka, att kännedomen om antiken och dess litteratur
är af en viss betydelse, men det är ingalunda nödvändigt
att gå den långa omväg, man hittills användt, att
studera de klassiska språken i skolorna. Ett vida bekvämare
sätt är att genom goda öfversättningar förskaffa sig
nödiga insikter. Men det är bekant, att öfversättningar,
vore det ock de allra bästa, aldrig- kunna ersätta origi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
