Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
J. NORDLANDER.
lian den oväntade upplysningen, att styckena i dessa
böcker voro »så genompluggade i skolan vid läsöfningar,
språkanalys och uppsatsskrifning, att de voro för flickorna
alldeles utslitna och omöjligen skulle kunna tilltala dem
eller väcka några fosterländska känslor».
Att artikelns författare härvid häpnade, förstår man full
väl; att han tagit till orda för att sätta en gräns för slikt
ofog, länder ock den varmhjärtade människovännen och
patrioten till heder: vi beklaga blott, att han i sin artikel
uttryckt sig väl allmäyit och låtit den skyldige lida med den
oskyldige.
I fortsättningen säger han, att han »såsom gammal
skolman känner till, att sådant skaldemördande i de ungas
hjärtan bedrifves i mer eller mindre grad i våra högre
bildningsskolor i allmänhet, både högre flickskolor och högre
allmänna läroverk, i synnerhet i de förra».
Senare heter det på tal om skolans metod för
behandling af poetiska stycken, som följer: »Kommer så
genomgången af stycket, en noggrann redogörelse för tanken i
hvarje vers och — ’last but not least’ — det språkliga
sammanhanget, syntaxen i versen, och här komma äfven
de viktiga frågorna om subjekt, objekt och predikat före».
Artikeln slutar med den förklaring, att denna
anklagelse ej är riktad emot alla skolor — »många kunna ju
gifvas, som den ej drabbar —, men så långt min kännedom
som gammal skolman sträcker sig, är den fullt berättigad.’»1)
Trots den inskränkning, som ligger i början af dessa.
slutord, får man af artikeln det intrycket, att det vid våra
läroverk i allmänhet måste vara mycket illa ställdt med
undervisningen i modersmålet och särskildt uti dess läsning,
saint att det så målande beskrifna »skaldeniordandet» är
något mycket vanligt. I denna uppfattning stärkes man,
när man vid läsningen af de senast citerade orden erinrar
sig, att författaren såsom skolman varit verksam icke blott
länge, utan äfven på vidt skilda orter, dels i rikets andra,
stad, dels i två af Norrlands mest betydande städer, i följd
hvaraf han bättre än många andra bör känna till det svenska
skolväsendet i våra dagar.
J) Kursiveringen här och i det följande är vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
