Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM SATS AN A LYS.
141
visar sig sålunda bindeordet hafva en väsentlig betydelse.
Satsbindningens egenskap af fullständig eller sammandragen
skall emellertid visas vara beroende icke af bindeordet,
utan af behofvet att särskildt framhäfva den ena eller andra
ledens hufvudord, hvilket tar sig uttryck i själfva strukturen,
i det att man låter antingen subj. eller pred. vara
gemensamt för båda satserna, allt eftersom man vill betona vikten
af det förra eller det senare.
Från satsbindningen fortskrider man till den fullständiga
satsfognin gen, d. v. s. föreningen af hufvudsats och bisats,
den senare exemplifierad antingen med konjunktions-,
relativ-eller interrogativbisats; och först därefter, men aldrig förr, än
den fullständiga satsfogningen i alla dess former grundligt
behandlats, Öfvergår man till framställning af den
sammandragna satsfogningen, d. v. s. föreningen af hufvudsats med
någon densamma bestämmande ofullständig
konjunktionsbisats (komparativ, konditional eller koncessiv; ex. följa här
nedan). Metodens hufvuduppgift är att klart framställa å ena
sidan föreningens struktur, å andra sidan dess funktion.
Den förra betingas af fogeordet, ehuruväl hvarje
sats-fogning i själfva verket kan upplösas och återföras till en
parataktisk satsförbindelse, men som genom en småningom
försiggången förändring i uppfattningen af det logiska
förhållandet mellan omdömena kommit att betraktas och behandlas
som en hypotaktisk, hvilket visar sig i barn- och
folkspråkets märkliga fattigdom på fogeord men ymniga
användande af bindeord, helst uttrycken och så, för si (jämför det
bibliska uttrycket och si). Fogeordets betydelse för den
intima föreningen mellan hufvud- och bisats bör emellertid
väl betonas, då det ju är detta, som ger upphofvet till
indelningen i konjunktions-, relativ- och interrogativbisatser.
För öfrigt erbjuder satsfogningens struktur läraren
tillfälle till många intressanta och belysande utredningar. Man
erinre sig blott den förändring i hufvudsatsens ordföljd, som
inträffar, när bisatsen är försats, eller den egendomliga
klyfning af hufvudsatsen, som relativa bisatser ofta
åstadkomma. Af stort intresse är ju också bland mycket annat
att visa fogeordets dubbla valör i vissa fall; sådana
fogeord, som bestå af underordnande konjunktioner, medtagas ju
ej som satsdelar, under det att alla relativa ocli interrogativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
