Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSKOMMITTÉERS BETÄNKANDE. ’183
med menar öfningar för att vinna fasthet och säkerhet i bl.
a. den grammatiska kunskapen, att jämförelsen med språk,
hvilkas studium börjar vid universitetet, är mycket haltande,
då intet af dessa språk för den moderna kulturen har
tillnärmelsevis så stor betydelse som latinet och grekiskan och
dessa vid universitetet begynnande språkstudier for det mesta
företagas i rent språkligt, filologiskt intresse och nu kunna
stödja sig på ett grundligt studium af ett gammalt
kulturspråk, nämligen latinet.
Huru har man att förstå den stora allmänhetens starka
motvilja mot de klassiska språken, framför allt mot latinet?
Orsakerna kunna ju vara flera. Vi vilja här i korthet
vidröra två. Mycket ofta höres det skälet: »Man har ingen
nytta af att läsa latin». Hvad ha då de flesta för egentlig
praktisk »nytta» af den myckna matematik, som de fått läsa
i våra högre allmänna läroverk? leke någon praktisk eller
direkt nytta, men väl en ganska stor indirekt, enär detta
studium är i hög grad förståndsbildande. Men ett grundligt
studium af latin är, såsom vi sökt visa, i hög grad
språkbildande, och en god, grundlig, fast allmän språkbildning är
för hvarje person, som gör anspråk på att äga en högre
bildning, af synnerligt stort värde, särskildt för studiet af
andra språk och för behandlingen af modersmålet. Och för
öfrigt, minnet af den klassiska litteratur, som man läst, må
jämföras med minnet af en resa i ett främmande land med
hög odling: båda äro en skatt för lifvet. Men ej nog
därmed. Den kunskap, som man inhämtat 0111 denna litteratur,
kan ock locka till fortsatt läsning af densamma vare sig i
original eller i öfversättning. Ty hvad läroverket gifver, ^är
allenast profstycken.
Vi vilja ock anföra ett annat skäl. I det 17:de
århundradet och det därpå följande lyftes den klassiska
bildningens fana i höjden först af fransmännen, sedan af män
sådana som Lessing och Göthe, till hvilka hos oss slöt sig,
för att nämna allenast ett enda namn, Tegnér. Den
klassiska litteraturen jämte den klassiska konsten hälsades såsom
i visst afseende skönhetens högsta ideal. Men såsom estetiskt,
konstnärligt ideal tillfredsställer den klassiska litteraturen
icke mera alla vår tids fordringar. Den moderna
litteraturen har på dess grund och närd af skilda nationers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
