Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
anmälningar ocli recensioner.
för friheten, som uppställdes i 1719 års regeringsform, voro
framvuxna på inhemsk grund och gifna af vår egen
erfarenhet, icke framkallade af republikanska sträfvanden eller
teorier om folksuveräniteten, ej heller af utländska
parlamentariska mönster. Denna uppfattning är så till vida
riktig, som man icke torde kunna uppvisa några konstitutionella
bestämmelser i främmande länder, som blifvit rent lånade
af 1719 års grundlagstiftarc, men denna omständighet är
icke i och för sig bevisande. De herrar af ridderskapet
och adeln, som i utskottet och på riddarhuset förde högsta
ordet och bestämde det nya regeringssättet, hade nästan
alla under längre tid vistats utrikes: i Polen, i
Östersjöprovinserna och i England. Vid upphäfvandet af
klassindelningen på riddarhuset torde Polens exempel om
adelsmännens formella jämlikhet hafva öfvat inflytande liksom
ock i fråga om de bålstora anspråk, som adeln uppställde
gent emot andra samhällsklasser, och den-afspärrning gent
emot dem, som den sökte genomföra. Skulle då icke
Polens exempel haft något inflytande, när man gjorde ko
nungen till »maktägande ständers» docka? Det finnes i
ridderskapets och adelns protokoll etfc och annat yttrande,
som visar, hvar man hade sina ögon fästa när man sökte
exempel och förebilder. Sålunda, då efter Fersens förslag,
att de förnämare tjänsterna skulle utdelas med råds råde.
»Landtmarskalken frågade, om i Polen konungen tillsatte
alla tjänster».
»Hr Grönberg upplyste, att i Polen gaf konungen bort
de största tjänster i sitt kabinett och att likaså i England
ingen konung vore så inskränkt, att han ju icke gjorde
detsamma».
Upplysningen torde i sin mån hafva medverkat till
utgången, att konungen behöll utnämningen »j sittande råd,
dock utan råds råde och votering». Jag fattar
sammanhanget så, att landtmarskalken, som väl visste, huru det
var ställdt i Polen, framkallade detta i utskottet ofta
åberopade exempel för att genomdrifva, att man i denna punkt
vidhöll utskottets förslag. För öfrigt tyckes mig framgå af
prästerskapets protokoll för den 17:e februari och i viss
mån äfven af borgerskapets för den 9:e samma månad, att
konungens bundenhet till rådets flertalsmening var för bägge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
