Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
194 e. schwartz.
som haft till mål att orientera allmänheten i reformfrågan
och väcka intresse för den Kungl, kommitténs och
regeringens reformförslag, torde till största delen icke ha blifvit
lästa. Den stora reformfrågan tycktes vara en speciell
riks-dagspolitisk fråga, en fråga, som vidkom uteslutande
Riksdagen.
Vid Riksdagen däremot, särskildt i dess Andra kammare,
kunde förslaget påräkna en manstark anslutning. Det
tillmötesgick önskemål, som där blifvit vid flere tillfällen
framhållna, närmast inrättandet af en afgångsexamen vid 15—16-års
åldern, det önskemål, som framställdes i 1899 års
riksdagsskrivelse och som föranledt reformförslaget. Men det anslöt
sig ock till en äldre, inom breda lager af representationen
förefintlig opinion,( hvilken i de bljTgsamma rester af klas
siska studier, som ännu förekomma vid våra läroverk, såg ett
hinder föl läroverkens reformering i praktisk riktning.
Latinet sattes enligt det Kungl, förslaget på indragningsstat
och uppsköts till sjätte klassens latinlinie. En visserligen
icke stor, men dock genom sin sammansättning högst
aktningsvärd och betydande minoritet intog till reformen och
särskildt de klassiska skolstudierna en alldeles motsatt
ställning, men behjärtande det oefterrättliga låge, hvari frågan
om läroverkslärarnes lönereglering - sedan decennier befunnit
sig, måste denna minoritet räkna med nämnda nu af
regeringen stödda opinion för en lycklig lösning af lönefrågan.
Och hvad denna fråga beträffar, förelåg i den Kungl,
propositionen ett förslag, som var öfver förväntan förmånligt för
lärarekåren. Omkring lönefrågan måste en samling ske af
alla, som intressera sig för vår högre undervisning. Utan
förbättring af läroverkslärarens ekonomiska villkor och
därmed vunnen trygghet för lärarekårens rekrytering med
verkligt dugande krafter, hade äfven den mest välbetänkta
lagstift-ring och den bästa organisation varit värdelös.
Den största vinsten af skolfrågans behandling vid
innevarande riksdag är också utan allt tvifvel den nämnda
löneregleringen. Genom dennas åvägabringande har regering och
riksdag — icke minst ecklesiastikministern — gjort sig högt
förtjänta af vårt undervisningsväsen. Visserligen blef icke
allt genomfördt, som i den vägen kunnat önskas, men det,
som återstår, kan anses vara af relativt mindre vikt. Bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
