Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolreformen.
195
tagandet af lön elursrätten för extralärarne och de enskilda
läroverkens lärare kan väl högst betydligt reducera fördelarna
af löneregleringen för de ännu obefordrade lärarne och för
dem, som ämna beträda lärarebanan. Detta skulle högst
menligt inverka på kårens blifvande sammansättning, men
man får väl hoppas att »extralärarsystemet», sorgligt i
åminnelse, icke åter kommer till nämnvärd användning, utan,
såsom ecklesiastikministern ställde i utsikt, tillbörligt antal
ordinarie platser upprättas i mån af behof. Från de enskilda
läroverkens synpunkt är förlusten af lönetursrätten för
obefordrade lärare att beklaga. Dessa läroverk kämpa ju i alla
händelser med stora svårigheter för sin existens. Deras
tillvaro är dock af erkändt värde för vårt undervisningsväsens
fria och snnda utveckling -— och de blifva säkerligen icke
af mindre värde efter den nu beslutade strängare
uniformeringen af de allmänna läroverken.
Sammanställer man hvad som vunnits genom
löneregleringen med vinsten af den nu beslutade omorganisationen af
läroverken, torde det knappast falla någon in att tillerkänna
den senare samma värde som det förstnämnda. Åtminstone
kan ingenting sådant antagas utom respektive
kommittéledamöters och riksdagsmäns krets. Man kan väl ock knappast
vänta något annat af en organisation, som blifvit sådan den
är för att å ena sidan tillmötesgå vissa opinioner inom
Riksdagen, å andra sidan icke stöta representanter för motsatta
riktningar alltför mycket för hufvudet. Att reformen icke
betingas af deras önskningar eller intressen, som för sin
ungdom begagna de allmänna läroverken, är lätt att visa.
Vi ha förut påpekat den bildade allmänhetens linga intresse
för reformen. leke ens det för måhända en stor del af
Andra kammaren ännu tacknämliga uppskjutandet af latinet
till sjätte klassen stödjes af en motsvarande opinion
bland den allmänhet, som för sin ungdom använder
läroverken. De politiska pedagogernas ifver för denna åtgärd
berodde kanske, såsom man anmärkt, snarare på deras icke
alldeles ogrundade farhågor för allmänhetens alltför stora
benägenhet för den längre latinkursen (mecl latin redan i
fjärde klassen).*) Föräldrar äro, som man vet, rädda om
* Jfr N. Höjer i kommittebetänkandet II, s. 776.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
