Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
josef reinius.
för »kasta yxan i sjön», utan sträfva att bli så väl som
möjligt rustad för svårigheterna. Och då kan tyvärr ej
nekas, att man nu vanligen efter fleråriga licentiatstudier
med grämelse måste erkänna för sig själf, att dessa varit
en långt bristfälligare utbildning, än de kunde ha varit.
Visserligen fordras, åtminstone officiellt, vid universiteten, att
kandidatkunskaperna i moderna språk fördjupas för den
högre examen; vissa bestämda tillägg till laudaturskursen i
kandidatexamen fordras t. ex. i germanska språk i Uppsala;
särskilda kurser anordnas för blifvande licentiater, t. ex. i
Uppsala ett praktiskt seminarium i franska. Men för det
kommande lärarekallets många svåra uppgifter torde dock
förberedelserna och hjälpen vara allt för knappa. Jag tar
mig därför friheten framhålla några önskemål, i det hela af
samma art som för kandidatexamen, men innebärande än
större intensitet och mångsidighet.
Obligatoriska kurser för licentiatexamen borde ges af
lektorerna och professorer eller docenter: i modern
grammatik , Synonymik, stilistik, öfversättning (från svenska). Åtminstone
för licentiatexamen borde en god samling
öfversättningsöf-ningar till de främmande språken ingå i kursen och studenten
så tvingas till säkert behärskande af äfven svårare
grammatiska frågor, öfvas rentaf i ett slags grammatisk
kasui-stik, liksom äfven i det lika viktiga ordvalet. Härigenom
skulle också iakttagelseförmågan skärpas vid
litteraturläsningen, som väl alltid blir det viktigaste medlet för språkets
tillägnande.1)
Mot mitt myckna tal om grammatik och synonymik
kanske någon invänder, att det kan synas tämligen onödigt
åtminstone i fråga om franskan, där ju skrifningarna skola
*) Liksom sedan rättandet af stilar med dess mångfaldiga
grammatiska och fraseologiska frågor skärper lärarens blick för den
grammatiska formen och uttryckssättet i lästa texter, så torde också för
lärjungen en likartad eggelse ligga i stilskrifningen. Man jämföre
t. ex. iakttagelseförmågan och intresset för tyskan hos lärjungarna
på A-linien och på B-linien, äfven om hänsyn tas till det större
antalet timmar på den förra linien. Denna fördel med stilskrif ningen
får väl till en del uppväga dess pedagogiska olägenheter, såsom att
ofta komma lärjungarna att producera onaturligt och oidiomatiskt
språk, som ej genast kan rättas utan delvis får gro fast i deras
minne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
