Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
anmälningar. och recensioner. 328
ordföljd som den detta gör (trots den som gör detta), hvad sant
är (trots hvad som är sant). Nu kommer Berg med den
verkligen högintressanta upplysningen, att Klockhoffs lag
ytterst strängt iakttages äfven i poesi, att det således alltid
heter efter typen: I den hviskning, genom kvällen bäfvar, på
ett enda undantag när. Här är en liten trumpetstöt på sin
plats. I den myckna halmen skulle eljes ett sådant vackert
litet korn lätt kunna komma bort.
Läsaren är måhända redan trött, och jag får väl liksom
Berg ursäkta mig med »materialets öfverväldigande storhet».
Trots många lockelser måste jag väl nöja mig med en sak
till. S. 240 behandlas ordningstal af typen sjuttionde femte,
hvarpå ett riktigt och ett något stympadt exempel anföras.
Berg tillfogar följande anmärkning:
»Jag har anmärkt dessa exempel trots språklärorna.
Sundén känner endast1) typen femtionde tredje. Brate säger,
att sammanställda ordningstal bildas af sammanställda
grundtal och att endast ’sällan utbytas alla lederna mot
ordnings-tal’, o. s. v. Så följa citat ur Svenska Akademiens
(En-bergs) språklära, ur Broocman och ur Moberg. Samtliga
utom Broocman upptaga dubbletterna, åttio första och åttionde
första. Berg fortsätter: »icke desto mindre äro här anförda
exempel de enda, jag funnit i hela den poetiska litteratur,
jag excerperat, hvaraf jag sluter, att språklärorna äfven här
saknat vederbörligt underlag af litteraturundersökning».
Denna anmärkning är mycket intressant. Till en
början konstateras, att det är Bergs egen originella idé, att
poesin skulle vara en specifikt lämplig fyndort för
ordningstal. Någon eftertanke skulle nog ha lärt honom, att en
saks ordningsnummer ej hör till de specifikt poetiska
egenskaperna hos densamma. Troligtvis saknas åtskilliga andra
matematiska ord exempelvis trettiosjuhörning, utan att deras
existens därför kan bestridas.
För det andra är talet om litteraturundersökning här
rätt lustigt. Något forskande i skrifterna skulle ha lärt
Berg, att talförhållanden i litteraturen mycket ofta uttryckas
med siffror. Litteraturundersökning kan alltså ifrågakomma,
blott då man saknar kännedom om bruket i tal. Jag tror,
1) Kursiveradt af Berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
