Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar. och recensioner.
328
Det är med stöd af dessa antydningar i
läroverkskommitténs förslag, som författaren haft att affatta sin läsebok.
Som han är en gammal och van historisk berättare, kunnig
historiker och god pedagog, kan man vänta, att han lyckats
väl. Stilen är i allmänhet rask, kanske stundom alltför rask,
och väl ock i allmänhet lättfattlig, liksom innehållet ärrätt
väl grupperadt kring vissa personer eller händelser i
passande stycken. Och dock måste man fråga sig, om det
verkligen varit kommitténs mening och framför allt, om det
är nyttigt och lämpligt, att den propedeutiska kursen i
första och andra klasserna till innehållet väsentligen
sammanfaller med våra vanliga historiska läro- och läseböcker och
till omfånget närmast blir ett mellanting mellan båda. Det
måste emellertid erkännas, att kommittén gifvit anledning
till en sådan ordning dels genom att börja den historiska
kursen redan i första klassen dels ock genom det sätt,
hvarpå denna anordning motiveras: »behofvet af att i fastare
form samla det sålunda (d. v. s. genom läseboken) vunna
vetandet lärer tidigt nog göra sig påmindt». Ehuru jag
således har en känsla af att förf. ganska väl träffat
kommitténs mening eller meningen hos dem, som närmast
af-fattat de historiska kursförslagen, vågar jag dock ifrågasätta,
om ’ ej den propedeutiska kursen skulle kunnat lämpligare
anordnas på ett annat sätt i anslutning till en redan
vunnen erfarenhet.
Mången torde från sin egen barndom erinra sig de
lifliga intryck han rönt af Grubes »karaktärsskildringar ur
historien och sagan». Hvad som förlänat dessa skildringa-r
deras behag och låtit dem genom årtionden lefva upp i
nya upplagor, torde vara deras konkreta åskådlighet,
beroende på den från antikens skalder eller andra författare
lånade saftiga pensel, hvarmed förf. målar. Han berättar
t. ex. om trojanska kriget på 23 sidor, under det att
Rydfors däråt anslår 3 Va, om Lykurgos och hans lagar mer än 9
sidor, som hos Rydfors motsvaras af något mer än 4, ehuru
Grubes sidor rymma mera. I senare tid har man vid
enskilda läroverk användt L, Ribbings prosabearbetning af
Homeros såsom propedeutisk kurs till den allmänna historien
och därjämte H. Anderssons grekiska sagor, och för Nordens
historia hafva samma förfrs nordiska sagor jämte Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
