Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
anmälningar. och recensioner. 328
Sandströms i sitt slag förträffliga »Nordens första
storhetstid» blifvit använda, ehuru den senare egentligen afser ett
något högre skolstadium.
Mig tyckes, att det varit bäst, om man skilt på den
propedeutiska kursen och den egentligen historiska
läroboken. Då hade icke så mycket smått kommit med, som
saklöst kunnat vara borta, och andra partier hade kunnat
utvidgas eller nya upptagas, som varit mera ägnade att
förbereda historiska studier. Så t. ex. torde en bearbetning
af de isländska släktsagorna, som röra tiden för Islands
bebyggande, kunnat gifva en god föreställning om ett gryende
samhällslif i enkla former och för Nordens historia bildat
ett värdigt motstycke till en fylligare bearbetning efter
Homeros. Och på samma sätt kunde Snorre Sturleson hafva
lämnat stoff för en fylligare framställning vid sidan af
Herodotos. Men en sådan framställning hade visserligen
fordrat mycket mera konst och mycket mera arbete än ett
jämnt trampande i de gamla läseboksspåren. Någon rätt
god propedeutisk kurs efter den nya läroplanen få vi väl
ändå knappast, förr än någon god pedagog, som är väl
bevandrad i de isländska sagorna liksom i den klassiska
litteraturen, utarbetar en sådan. Eller kanske blefve det
allra bäst, om ett par sådana sloge sig tillhopa. Uppgiften
är visserligen svår, men också mycket tacksam och borde
vara lockande för mer än en.
I alla händelser torde den nu föreliggande läseboken
vinna riklig användning, i synnerhet till en början. Det är
då af vikt, att man icke börjar läsa den i ordning sida
efter sida redan i första klassen utan gör ett lämpligt urval,
men jag måste ärligt bekänna, att jag ej rätt vet, hvar man
skall lämpligen börja. N. Höjer.
Ernst Lagus, Förklaringar till Fänrik Ståls Sägner.
Tredje omarbetade upplagan. Helsingfors 1904.
Uti årgången 1901 af denna tidskrift anmäldes den af
prof. E. Wrangel i Lund utgifna minnesskriften Om Fänrik
Ståls Sägner, hvilken hälsades välkommen såsom en god
preparat ionsbok för läraren. Denna gång vilja vi till lärares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
