Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
På tal om definitioner vill jag äfven påpeka, att def. på trapets
i nya upplagan fått ett tillägg: »Dock kan benämningen trapets
äfven brukas som ett allmänt namn för fyrsidiga figurer af hvilken
form som helst.» Anm. har sig icke bekant, att namnet trapets
kan omfatta äfven paralellogrammer, men väl användes ordet
trapets i en inskränktare bemärkelse i st. f. paralleltrapets.
En annan sak, som jag ville framhålla, står i sammanhang med
den egendomliga tankebyggnad hos Euklides, som beror på hans
fordran i tredje postulatet, att medelpunkten och en punkt på
periferien skola vara gifna, för att man skall kunna rita en cirkel.
Därigenom bli i själ va verket hans konstruktioner mera invecklade,
än hvad man tänker sig, när man numera blifvit van vid att i
tredje postulatet åtnöja sig med medelpunkten och radien såsom gifna.
Sålunda måste han för att af en rät linje afskära ett stycke af gifven
längd (1:3) först kunna från en gifven punkt draga en rät linje af
gifven längd, hvilken uppgift han med stor omständighet löser i
I: 2. Nu har utg. i sin lärobok upptagit denna första bokens andra
prop. men löser uppgiften med tillhjälp af den nyare formuleringen
af postulatet. Visserligen säger han i en anmärkning, att lösningen
därigenom blir så lätt, att satsen kan förbigås. Riktigt hade varit,
att han fullföljt denna tanke och uteslutit prop. I: 2: den hör ej
numera hit. Huru skall man kunna göra begripligt för lärjungen,
att han skall behöfva lära sig att från en gifven punkt draga en rät
linje af gifven längd, när han i I: 3 får lära sig att af en gifven rät
linje afskära ett stycke af gifven längd? R.
K. R. Collin, Lärobok i plan trigonometri, Andra upplagan,
Stockholm, Carlson 1905.
Denna lärobok bö jar med att genomföra de trigonometriska
definitionerna för spetsiga och trubbiga vinklar. Detta står i
öfverensstämmelse med den ursprungliga planen för arbetet. Då det
först utkom (1897), omfattade det nämligen endast latinlinjens
kurs, där det icke finnes någon anledning att tala om andra
vinklar, och förf. har i förordet till första upplagan väl motiverat detta
framställningssätt. Sedermera (1898) utkom ett supplement för
reallinjen, och detta utgör i andra upplagan det, som följer efter
kapitel VIII sid. 50. Detta sätt att börja trigonometrien ansluter
sig mycket nära till Phragméns bekanta lärobok, där dock
definitionerna för de trigonometriska funktionerna för trubbiga vinklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
