Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - J. Reinius. Om disciplinen vid våra läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om disciplinen vid våra läroverk
57
tolv års tid tillämpat det. Varje klass i denna skola väljer själv
tre förtroende- eller ordningsmän (»Vertrauensschüler»). Dessa
understödja lärjungarna i de tvä högsta klasserna (»die
Primaner») vid ordningens upprätthållande på gården och i
korridorerna samt svara för ordning och snygghet i
klassrummet till nästa lektion, anteckna — under rektors kontroll —
för sen ankomst o. s. v. Stör någon lärjunge ordningen, så
ingripa ordningsmännen och den priman, som har vakt. Denne
kan också i närvaro af skolans överordningsman och klassens
ordningsmän instämma den skyldige till högsta klassens rum
efter undervisningens slut för att ge honom en allvarlig,
kamratlig föreställning inför detta större forum. Endast i yttersta
nödfall behöver lärarens hjälp anlitas. Ordningsreglerna, som
äro rätt intressanta att studera, äro formulerade av pojkarna
själva.1 Den, som besöker skolan, får där också ett intryck
av otvungen och glad ordentlighet. Och vilken lättnad denna
lärjungarnas vaktgöring innebär för lärarna, behöver inte sägas.
Jag hör till min glädje, att en liknande anordning införts
här vid realläroverket å Norrmalm. Det vore önskvärt, om
rektor ville publicera de närmare föreskrifterna och sina
erfarenheter i denna sak. Det skulle väl kunna locka till
efterföljd.
Kåranda och sammanhållning gentemot lärarna har det
ju funnits mycket av i våra skolor och finns väl än. Att
arbeta fram en kåranda och sammanhållning med lärarna
borde nu vara målet. Vad det därvid främst kommer an på,
är naturligtvis lärarens personlighet.
Som jag sagt, bör detta positiva fostringsarbete vara
huvudsak. Men tyvärr är det inte nog. Jämte ett »duskall»
måste också finnas — kanske t. o: m. som det första stadiet
— ett »du skall icke». Grundsatsen bör därvid vara: så få
förbud och ordningsregler som möjligt, men dessa skola efter-
1 Utgivna under titeln »Erziehung der Schüler zur Selbstverwaltung
am Reform-Realgymnasium «Musterschule», Frankfurt a. M.» med förord av
rektor Max Walter (Berlin, Weidmannsche Buchh., 1910).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
