Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - J. A. Ahlberg. Lindwall, Kristna religionen. Tros- och sedelära för skolungdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So anmälningar och recensioner
88
Det är nu för tiden en synnerligen vansklig uppgift att
skriva en tros- och sedelära. Och uppgiftens svårighet minskas
inte därav, att man skriver för de tre lägsta klasserna vid våra
allmänna läroverk. Den obestämdhet, varmed kursplanerna yttra
sig om tros- och sedelärans behandling på detta stadium —
»lärdomar ur den kristna tros- och sedeläran» i anslutning till de
olika delarna i Luthers lilla katekes och med utgångspunkt från
valda berättelser ur gamla och nya testamentet — gör inte
uppgiften lättare. En väg, som man kunde vandra, vore att — i
överensstämmelse med anvisningar, som tyska metodiska arbeten
inte sällan ge — låta de bibliska berättelserna vara huvudsak
och så till sist låta de religiösa och etiska lärdomarna framgå
såsom en sammanfattning av dessa. En annan väg är att även
på detta stadium giva tros- och sedeläran en mer självständig
ställning med användande av bibliskt stoff som utgångspunkt.
Även ett sådant tillvägagångssätt kan ha stöd i kursplanernas
anvisning. Det kan nu vara individuellt för läraren, vilken
metod han helst använder vid sin undervisning. Författaren till
den tros- och sedelära, som härmed anmäles, har nu valt den
sistnämnda vägen.
Efter att inledningsvis — med utgångspunkt från Jesu samtal
med den samaritiska kvinnan enl. Joh. 4 kap. — ha antytt, vad
gudsdyrkan i anda och sanning är, går förf. in på de olika sätt,
på vilka Gud uppenbarar sig för människorna: genom skapelsen,
samvetet, försynen, vidare genom lagen, profeterna och Kristus
samt de olika sidor av Guds väsen, som genom den ena och
den andra uppenbarelseformen kommer till synes. I skapelsen
t. ex. evigheten, allmakten, oföränderligheten, allestädesnärvaron;
i samvetet rättfärdigheten och heligheten o. s. v. Det var synden,
vars uppkomst skildras i anslutning till den kända berättelsen i
i Mos. 3, som növändiggjorde en uppenbarelse av annat slag
än den i naturen, samvetet och försynen givna. Den gudomliga
uppenbarelsen måste taga ordets form, och så skildras den
bibliska uppenbarelsehistorien i den ordning, vi ovan nämnt: lagen,
profeterna, Kristus. Såsom den store läraren har Jesus givit
lärjungarna anvisning om bönen, och i sitt avskedstal har han
lovat dem sin anda, vilkens verksamhet i församlingen och i den
enskilda människan beskrives, varvid sakramenten som
nådemedel särskilt behandlas. I allt har förf. eftersträvat en anslutning
till Luthers lilla katekes, och han har också i stor utsträckning
sökt bibehålla kontakten med 1878 års katekesutveckling, vars
ord inte sällan så gott som ordagrant återgivas.
Att här ge en uttömmande granskning av förf:s arbete, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
