Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02
i02 hilding celander
medborgare och till människor med själsodling, de löpa risk
att trängas åt sidan. — Men härvidlag gäller det att det ena
göra och det andra inte låta. Det är i allmänhet en vinst, att
lärjungarna befrias från fackstudier i ämnen, som äro av mindre
värde för deras blivande verksamhet, och i stället få koncentrera
sig på det, som mest göres dem behov. Men det är en stor och
ödesdiger förlust, om resultatet skall bli, att gymnasierna
utexa-minéra fackutbildade halvbarbarer. Det är inte bara blivande
ingenjörer, bankmän, jurister, läkare etc., som utgå från våra
skolor, utan det är ynglingar, som just därigenom, att de en gång
skola bli medlemmar av de ledande svenska samhällsklasserna,
till en viss grad också komma att bli bärare av den högre svenska
kulturen. Därför måste också skolan göra något för att väcka
och odla deras behov av en mera personlig, andlig odling. Detta
är så mycket angelägnare i en tid, då tekniken, det yttre, breder
ut sig allt mer på det inres bekostnad, då teatern er sättes av
biografen, boken, diktverket, av tidningen och detektivromanen
o. s. v., över huvud: intrycken bli hopade och ögonblickliga i
stället för få och på djupet gående.
Den gamla latinskolan gav en enhetlig och grundlig
utbildning av både formell och innehållslig art, som i viss mån
verkligen förtjänade namnet bildning, om den också var ytterst
snävt begränsad och stod fjärran från det nutida livets
verklighet. Denna skolbildnings dagar äro nu oåterkalleligen förbi
— försöken att väcka de döda till liv äro på förhand dömda
att misslyckas. På sin höjd kan man komma till att skapa en
ny linje av skolpojks-specialister. — Var finnes då det ämne,
som kan bli det sammanhållande och enande bildningselementet
i den nutida svenska ungdomens skoluppfostran? Intet annat
studieämne kan ha utsikt att fylla den uppgiften så som
modersmålet.
Namnet »modersmålet » är i själva verket ganska oegentligt,
åtminstone som beteckning för ämnets studieinnehåll på
gymnasiet. Det är ju inte vårt språk, som där studeras, annat än i
förbigående och i helt försvinnande grad. På sin höjd är det
fråga om övningar i modersmålets skriftliga och muntliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
