Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i02
hilding celander
och vår folkstams gränser ar bäst ägnat att lösa varje
humanistisk skolas viktigaste uppgift: att forma människor».
Dessa modersmålets säregna och mångsidiga
bildningsuppgifter äro, såsom det redan framhållits, av den allra största
betydelse just nu, då specialiseringen tycks bli grundläggande
princip för gymnasieundervisningen. Den centrala ställning,
som principiellt tillerkänts modersmålet inom den nuvarande
organisationen av gymnasiet, därigenom att modersmålet jämte
kristendom är det enda ämne, som icke får bortväljas, den får
alltså icke kringskäras utan bör tvärtom ytterligare stärkas.
Det har verkligen framställts den tanken, att litteraturstudiet
icke skulle vara gemensamt för alla bildningslinjer utan endast
tillhöra de språkliga.1 En sådan tanke förefaller mig rent av
brottslig; bleve den realiserad, vore det ett verkligt attentat
mot den svenska bildningen. Just på de matematiska och
naturvetenskapliga linjerna har litteraturstudiet sin allra största
uppgift såsom kanske den enda representanten för en humanistisk,
d. v. s. i ordets egentligaste mening, mänsklig bildning. I de
länder, där man gör en åtskillnad mellan olika bildningslinjer
med avseende på modersmålets timantal, är det också överallt
i den riktningen, att modersmålet har högre timantal på de
ickeklassiska linjerna.2
Hur stort timantal som är nödvändigt, för att
modersmålsundervisningen skall kunna fylla sina uppgifter på det nya,
linjedelade gymnasiet, är en fråga, som knappast kan besvaras,
1 Gideon Forssell, Front mot allmänbildningen, i kap. »Nyttan som
princip. Gymnasiet fackskola». I ett särskilt uttalande i
Läroverkskommit-terades utlåtande av 1902 ville professor Th. M. Fries göra gällande, att
även svenskan bör vara valfri.
2 I Frankrike är timantalet under de 4 första skolåren 9, 7, 7, 7, sedermera
för Premier cycle, klass 6—3 (femte t. o. m. åttonde skolåret) på den klas-
siska linjen (Dii>ision A) 3 t:r, på den icke-klassiska linjen (Division B)
5 t:r- samt på högsta skolsradiet (Seconde cycle, klass 2—1) 4 t:r på alla
linjer. — 1 Preussen har modersmålet under de fyra sista skolåren på
Gymnasierna (= den klassiska linjen) 3 t:r och i »Ober-realschulen» 3, 4, 4, 4
t:r. — I de tre norska gymnasialklasserna har det å latin- och real-linjen
4, 5, 4 t:r samt å den språklig-historiska linjen 4, 6, 5 t:r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
