Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturstudiet pa gymnasiet ioi
förrän man något närmare känner till den nya
gymnasieorganisationen och särskilt de övriga humanistiska ämnenas
plats inom densamma. Man kan ju bl. a. mycket väl tänka sig
olika timantal på olika linjer. — En sak behöver väl knappast
sägas: att modersmålsundervisningen har oavvisliga anspråk
på att återfå den 3:dje timme i Ring II, som från början var
den tilldelad, men som den sedermera fått avstå till
historieundervisningen. 1
Men timantalet, ämnets yttre ställning på lässchemat,
det är dock inte allt, det är inte ens den viktigaste
förutsättningen för att ämnet skall kunna fylla sina bildningsuppgifter.
Det viktigaste är — här liksom vid andra ämnen — huru
timmarna användas, andan över det hela, de målmedvetna och
effektiva arbetsmetoderna.
Litteraturläsningens uppgift — till hela dess mångskiftande
innebörd — kan sammanfattas så, att den skall »bringa
lärjungarna under påverkan av innehållet i våra främsta författares
verk».2 — Den första fordran blir då, att diktverket får
framträda för lärjungarna i en sådan gestalt, att det verkligen kan
göra någon verkan. Redan mot denna fundamentala fordran
syndas oerhört i våra skolor och alldeles särskilt på
gymnasierna. Det är nämligen en allmän iakttagelse, att ju högre
gossen kommer upp i klasserna, desto sämre läser han i regel!
Hur kan man begära, att åhörarna skola få något som helst
intryck av ett diktverk, som rabblas upp själlöst, likgiltigt och
hackigt — inte sällan med grova innanläsnings- och
fraseringsfel — av en lärjunge, som i många fall knappast kan läsa bättre
(även med bästa vilja), då han ej förut sett eller hört en rad
1 Som ett gott omen och ett tecken till att man även hos oss börjar
få upp ögonen för modersmålets betydelse inom ett nationellt
bildningsprogram, böra vi teckna oss till minnes den av justitierådet Skarstedt
vid innevarande riksdag väckta motionen, att på latinlinjen matematiken
måtte få avstå en del av sitt timantal åt andra, för denna linje
värdefullare ämnen, särskilt modersmålet.
3 Uttrycket är lånat från »Forslag til undervisningsplaner for
Gymnasiet», utarbetade av »Udvalg» av de danska gymnasielärarna. (Kbhn 1905).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
