Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturstudiet PA gymnasiet ioi
delsefulla, som står i stark motsats mot våra svenska skolkursers
brokiga litteraturval.
Jag skall sedan återkomma till frågan om litteraturkursens
fördelning på de olika årsklasserna. Dessförinnan dock ännu
ett par ord om litteraturvalet. — Kursplanen anbefaller läsning
av översättningslitteratur. Hur pass mycket sådan läsning
praktiseras, vet jag inte, men i större utsträckning torde den endast
förekomma i fråga om den fornisländska litteraturen. Det
finnes dock åtminstone en främmande litteratur, som
modersmålsundervisningen — i sitt eget välförstådda intresse — borde giva
plats åt, inte bara som undantag, utan som oeftergivlig regel.
Utan kännedom om den antika litteraturens idéinnehåll och
framställningsform blir ett studium av den fransk-klassiska smakens
alster, av Stagnelius’ och Runebergs episka och dramatiska
arbeten, av Tegnér, Rydberg och mycket annat egentligen en
omöjlighet, ifall man överhuvud har några anspråk på att
diktverkens egenart skall någorlunda uppfattas. Några sånger av
Homeros och något antikt drama borde därför ingå, som ett
minimum, åtminstone i de reala och halvklassiska linjernas
litteraturkurs.1
En annan betänklig brist i gymnasiernas litteratururval
synes mig vara den, att lärjungarna ofta endast i små
brottstycken få studera större litteraturverk, sådana som dramer
och romaner. Allt detta plock ur Gustav III:s, Lidners, Stagne
lius’, Beskows, Blanches, Strindbergs dramer, som figurerar i
våra läseböcker, har naturligtvis inte det ringaste värde annat
som rena stilprov. Intet studium av dramats teknik, av karak
tärsteckningen, av handlingens uppbyggande i inre
sammanhang är på detta sätt möjligt. Och därmed gå våra lärjungar
förlustiga ett av de allra yppersta bildningsmedel, som
litteraturläsningen över huvud taget erbjuder! Vårt skolstudiums inte bara
fattigdom, utan ofta rent av fullständiga avsaknad härvidlag
står i en skriande motsats till det intresse, som man i alla ändra
1 Jäg hänvisar i denna punkt till Sahlins ovan anförda skrift s. 90
ff> — Bristen på billiga och goda texteditioner ställer sig naturligtvis, här
som annorstädes, hindrande i vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
