- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
116

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I02

i02 hilding celander

kulturländer ägnar just åt dramats studium. I viss mån kan
väl detta förklaras av vår litteraturs relativa fattigdom på
dramatiska arbeten av värde i jämförelse med t. ex. våra grannländers.
Men det kan knappast urskuldas härav. I värsta fall få vi
tillgripa översättningslitteratur, såsom skett på sina håll, där
Shak-speare läses. Men i de sista decenniernas svenska litteratur
— med Strindbergs dramatiska produktion — borde väl ändå
kunna uppletas något skådespel, som lämpade sig för att
ingående studeras av gymnasiernas ungdom.1

Slutligen kan jag inte neka till att jag har ett allmänt
intryck, att den poetiska litteraturen fortfarande har ett alltför
ensidigt övervälde på prosans bekostnad. Det är, som om man
på sina håll hade den uppfattningen, att endast det, som bundits
i versens klingande form, vore verklig diktning. Att endast
prosan är direkt stilbildande, såsom förebild för lärjungarnas
produktion, borde dock vara ett talande skäl för att tillförsäkra
den större plats. Och ser man till innehållet, så äger
prosalitteraturen ett givet företräde genom sin mångsidighet, för att inte
tala om att så många av vår litteraturs bästa skatter äro att
finna inom prosadikten. Inte bara skönlitteratur bör f. ö.
komma i betraktande. Tegnérs brev, Geijers och Rydbergs skrifter
i filosofiska, estetiska och kulturhistoriska minnen o. d.
innehålla allt för rika värden för vår nationella kultur för att få ligga
nästan alldeles obegagnade. Det står ju också i innerligaste
samband med det största hos våra stora andar, och det lär oss känna
dem som människor, bättre än de fria fantasiskapelserna ofta.
All sådan litteratur, som lär oss bättre förstå de stora och
väsentliga dragen i de litterära stormännens eller i de litterära
epokernas fysionomi, allt sådant har sin berättigade plats i
gymnasiernas litteraturläsning.2

1 Strindbergs Mäster Olof läses ju också här och där. Om det också
studeras — såsom drama — vet jag inte.

2 Även modern litteratur om gångna tider och människor hör
naturligtvis hit. Det vore t. ex. en svår försummelse att läsa 1700-talets
litteratur utan att i detta sammanhang göra lärjungarna bekanta med
Levertins litteraturhistoriska konst. — I en tämligen ny dansk läsebok, K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free