Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturstudiet pa gymnasiet ioi
IOI
Men där ville jag också dra gränsen! Vad som icke står i
levande samband med det, som utgör huvudföremålet för
modersmålsstudiet — vår andliga kultur, sådan den framträder i
vår sköna litteratur, dess verk och personligheter —det hör inte
oss till. All annan, historisk, filosofisk, naturvetenskaplig o. s. v.,
prosaframställning — den må vara än så mönstergill till sin
form ■— den har inte sin plats på modersmålstimmarnas snävt
begränsade schema. Det må söka sig plats annorstädes, där det
kan sättas i innehållsligt samband med vad som eljes studeras.1
Ett litteraturstudium, uteslutande bedrivet för stilens,
framställningssättets skull, torde knappast lända till någon verklig
välsignelse, inte ens som stilbildningsmedel. Ty stilen har ju dock
sina förtjänster endast som uttryck för innehållet.
En fråga, som jag tycker mig redan flera gånger ha hört
med anledning av de ovan förfäktade kraven på utvidgad
läsning av översättningslitteratur, av ostympade dramatiska och
episka litteraturverk och överhuvud av prosalitteratur, är den:
Men huru skall allt detta medhinnas? Ja, möjligheten bevisas
ju enklast av — faktum. Se på de litteratur kurser, som
genomgås (och det ingalunda ytligt och hafsigt) i de danska, tyska
och franska gymnasierna!2 Visserligen ha dessa ett högre
timantal till förfogande. Men detta motväges delvis därav,
att på denna tid också sysslas med åtskilligt annat, t. ex. i
Danmark med fornisländsk litteratur (på originalspråket) och
dansk språkhistoria. Hemligheten ligger nog framför allt i ett
Mortensens Litteraturudvalg for Gymnasiet, har denna synpunkt
tillämpats i stor utsträckning och på ett i det hela synnerligen tilltalande sätt.
Där finner man särskilda avdelningar, sammansatta uteslutande av dylika
historiskt belysande uppsatser, författade av G. Brandes, Vedel, Vilh.
Andersen, Höffding, Troels-Lund, Ax. Olrik, Schück o. s. v.
1 Utomlands tillämpar man härvidlag andra principer. I de
preussiska »Lehrpläne» heter det t. ex.: »Für die Prosalektüre sind auch
allgemein-, kultur-, kunst- und litteratur-geschichtliche sowie philosophische
Stücke eines Lesebuches für die oberen Klassen zu empfehlen». Likaså i
Danmark medtagas »enkelte passende Prøver fra andre Områden af
Litteraturen (Historie, Naturvidenskab m. m.)».
2 Se härom Sahlin, anf. arbete s. 71. I Danmark läsas t. ex. åtta
större diktverk och dessutom minst 300 sidor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
