Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
N. G. W. LAG ERSTE DT
Bland annat anmärker han hvad som i den dag som är
förvånar den svenske resanden, som kommer till Tyskland,
hurusom arbetet i många fall fortgår som vanligt under
gudstjänsten på söndagen. Han skrifver:
»Midt under högmässan hamrade kopparslagaren och smeden
i sina verkstäder, och det tätt vid kyrkan, många bodar voro
öppna till handel, och skomakaren och skräddaren lämnade
hvar-ken nål eller syl; utanför många hus sutto fruntimren liksom i
sitt h vardagslag på bänkarna åt gatan, stickade och sydde; på
samma tid slogs och bärgades på vallarna. Svenske därvarande
soldater klagade bitterligen häröfver och sade, att tyskens
ogud-aktighet alldeles förtog hans kyrkoandakt.»
Greifswald bief nästa uppehållsort. Här fanns
universitet, om än lärjungarnas antal var litet, blott 60. Hos flere
af universitetets lärare gjorde Grenander besök. Greifswald hörde
vid denna tid till Sverige, och åtskilliga af dessa lärare voro
svenskar. Så var förbållandet med flere, som Grenander
träffade, såsom matematikern och astronomen professor
Anders Hultén, docenten Gustaf Bratt, professorn Anders
Bratt och adjunkten Schildener. Märkligast af de
svenskar, med hvilka G. sammanträffade i Greifswald, var den
berömde författaren och tänkaren Th. Thorild, som då var
bibliotekarie vid universitetets bibliotek. Grenanders
redogörelse för sammanträffandet med Thorild lyder på följande
sätt:
»Professor Thorilds artiga bemötande satte mig och min
reskamrat i de största förbindelser. Vi åtnjöto många höfligheter
i hans hus, och på biblioteket fyllde han med muskotvin doktor
Luthers bägare, som genom arf kommit till en prästfamilj och
därifrån blifvit inköpt af akademien, och så drucko vi den helige
mannens skål ur samma pokal, som han själf brukat tömma.
Väsendet hos Thorild var enkelt och intagande. Den mildring,
som tidens hvälfningar hade gifvit åt hans excentriska snille,
måtte utan tvifvel varit mycket synbar för dem, som med honom
haft närmare bekantskap under det han vistades i Sverige. Hans
blickar voro skarpa och, man måste medgifva, i många fall säkra:
han lefde i sina idéer, och det var ofta en segrande styrka i
hans uttryck. Han hade, hvad många i Sverige i förflutna dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
