Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVENSK PEDAGOGS STUDIERESA ÅR 1805 . 137
icke skulle hafva förmodat, vunnit icke blott uppmärksamhet,
utan äfven mycket bifall ibland några af Tysklands ansedde lärde.
Vid mitt besök hos professor Schleiermacher i Halle nämndes
han af denna förtjänte författare och tänkare såsom en man,
hvilkens filosofiska arbeten vittnade både om Jjus i förståndet
och fullständig enhet i slutföljderna. Äfven journalerna
recenserade honom med beröm. Vid frågan om utgifvandet af
Herders arbeten blef han satt ibland Tysklands kände och berömde
författare och bestämd att iordningbringa de filosofiska. Thorild
var icke särdeles vän till någon af de nyare skolorna i
filosofien. Både kritiska filosofer och idealister ansåg han för
människosläktets förvillare och hoppades, att hans egen archeometri 1
skulle i sinom tid blifva det allmänt rådande systemet. Äfven
de egentligen lärda voro icke hans klienter. Annalerna öfver
deras mödor och resultaterna af deras forskningar hade,
försäkrade han, till en högst obetydlig del annat värde, än att man
kunde nyttja och anse deras verk såsom exstanta monumenter
af förvillelser, dårskaper och fåfänga. Likväl har han hvarken
varit den första eller den ende, som förälskat sig i dylika
paradoxer. Vanligen gå själftänkare, som häri föregått eller följt
Thorild, likasom Thorild själf till den ytterlighet vid
framställningen af egna besynnerliga meningar, att man ofta, efter någon
sansning ifrån den första öfverrumplingen, finner sig benägen att
vilja frånkänna dem till och med den trovärdighet, i hvilken de
velat fästa oss om sitt snilles öfverlägsenhet. Men Thorild kunde
framför många vara säker att i kommande tider behålla sin
plats ibland tänkare och ljusa hufvuden. Han var egen äfven i
politiska åsikter. Vi hafva hans bref till den helige fadern i
Rom och flera monarker samt andra skrifter, som vittna därom.
London kallade han den grofva, Paris den fina, Regensburg 2
den sanna och äkta politikens hufvudsäte. Allt detta måtte gälla,
hvad det kunde, såsom Thorild brukade säga; men om en
bi-bliothecarius på samma sätt som Thorild ville neka filosoferna
rättigheten att befatta sig med pedagogiken, kunde ju med ännu
större skäl en filosof ogilla en bibliothecarius, som med så
granntyckta anspråk befattar sig med filosofien och politiken.»
En annan person, med hvilken G. i Greifswald gjorde
bekantskap, var dåvarande adjunkten vid universitetet där-
1 En filosofisk skrift af Thorild.
2 Regensburg var vid denna tid tyska riksdagens regelbundna
samlingsplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
