Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
N. G. W. LAG ERSTE DT
sammanställda än i våra skolor. Allmänna skolorna i Berlin
hade sina ordentliga timmar äfven för modersmålet. Skolböckerna
voro merendels väl afpassade efter ålder och olika framsteg.
Flickor njöto också förmån af offentliga uppfostringsinrättningar.
Dessa hade sina mellanstunder, då de undervisades i att sticka,
sy och dylikt. Antalet af barn af båda könen, som då i Berlin
drogo fördel af allmänna uppfostringsanstalter, gick inemot
2,500.»
Sedan G. lämnat Berlin, gjorde han först ett uppehåll i
Potsdam. Han beskrifver utförligt de kungliga slotten
därstädes och deras inre. För militärbarnhuset i Potsdam
lämnar han närmare redogörelse och omnämner bland annat,
att Rochowska lärosättet låg till grund vid undervisningen
därstädes. I Dessau, hvarest G. härnäst uppehöll sig, tog
han närmare kännedom om en under ledning af de ansedda
pedagogerna Olivier och Tillich ställd
undervisningsanstalt. Han yttrar härom följande:
»Olivier var en arbetsam och välmenande man, hade förut
tjänst vid Basedowska institutet och var ännu, sedan det
upphört, pensionerad därifrån. Hans bemödande inskränkte sig till
den första elementarundervisningen, och tyskarna lade honom
till last, att han fransyskade deras språk. I sin metod gjorde
han till hufvudsak att utgå från de enkla grundljuden till deras
sammansättningar i bokstäfver och stafvelser. Sedan han uttagit
hufvudljuden och fäst uppmärksamheten vid deras modifikationer
till olika bokstafstecken, lät han hela stafningen fortgå genom
en organisk ljudsammansättning. Det kunde ej nekas, att han
hade fört vissa af sina elever till en betydlig färdighet. Likväl
var anledning att frukta, att den väg han gick, om den ock var
för honom den naturligaste, icke alltid blef det för barnen.
Detta hindrar ej, att han ju kan sägas hafva gifvit tänkande
lärare många dittills saknade anvisningar både till stadgande af
säkra metoder och att finna sådant, som bör blifva det
hufvud-sakliga ögonmärket vid första undervisningen i läsning. Såsom
författare har han i en vidlyftig bok framställt sitt system.
Til-lich, Oliviers medarbetare, var Olivier vida öfverlägsen i
kunskaper, snille och grundlighet. Han hade riktigt inträngt i
Pestalozziska undervisningssättet och följde den gamle mannens
anda utan att träla under bokstafven. Sina disciplar undervisade
han icke i många saker, men i dem han undervisade gjorde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
