Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVENSK PEDAGOGS STUDIERESA ÅR 1805 . 141
lägsenhet, att alla ord och steg böra noga mätas och vägas.
Vid preussiska hofvet tillgick då för tiden helt annorlunda.
Kungen och drottningen hade samma taffel, och barnen ofta
ingen särskild ifrån sina föräldrar; äfven kungens bröder spisade
ofta vid samma bord som de regerande och deras familj, och
informatorn var tillsagd att icke söka plats annorstädes än vid
de kungliga barnens bord. Själf var jag vid denna tid
informator i ett privathus,1 och det må därför ursäktas mig, att jag vid
upprepandet af mina obetydliga lefnadsomständigheter icke velat
finna mig i att glömma en så viktig person. Den, som då hade
hedern af detta förtroende och af denna post vid kungliga
preussiska hofvet, hade kanhända anledning att vara däraf mindre
generad än många, som under samma egenskap blifvit antagna
i adeliga och ansedda hus i Sverige.»
I Berlin synes G. med mycken flit hafva användt tiden
till att studera staden och dess förhållanden i olika
afseen-den; han redogör i detalj för byggnader, konstverk,
offentliga inrättningar m. m. Han är närvarande vid en af
berlinska vetenskapsakademiens offentliga sammankomster och
åhör föredrag bl. a. af kemisten Klaproth och historikern
AncILLON. Sin resas hufvudmål, studiet af
undervisningsanstalter, förbisåg han naturligtvis icke. Universitet fanns
vid denna tid ännu icke i Berlin. Af öfriga
undervisningsanstalter därstädes omtalar han besök vid »ett af de stora
gymnasierna», vid en enskild anstalt under ledning af
HARtung samt vid döfstumsinstitutet, som då förestods af prof.
Eschke. Han omnämner, att i Berlin fanns en väl utrustad
»djurläkare- och veterinärskola». Hans besök vid gymnasiet
föranleder följande uttalanden:
»I anseende till undervisningen uträttades utan tvifvel i de
så kallade latinska klasserna lika mycket i Sverige som i
berlinska skolorna. Men undervisningsmetoderna voro här friare
och bättre afpassade efter barnlynnet, och därigenom blef
begreppsutvecklingen i allmänhet fullständigare och riktigare än hos
oss och barnens föreställningar verksammare och mera lefvande.
Dessutom voro undervisningsämnena mer utsträckta och bättre
1 Grenander var under flera år lärare för två unga söner till
lagmannen grefve C. G. Spens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
