- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
260

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Nils Höjer. Nya handböcker i allmän historia: Världshistorien berättad för svenska folket av Johan Bergman och Emil Svensén, 2:a uppl.; Ur folkens historia. Kulturhistorisk läsning för den mognare ungdomen av Emil Svensén; Gleerupska biblioteket, III. Nyare tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 6o

anmälningar och recensioner

nung i Frans I uppträdde som kandidat till kejsarkronan. Filip den sköne
sökte vinna den för sig själv och för sin bror och hans son Karl IV
likaledes för sig.

I: 198. Knipperdolling var aldrig i Stockholm. Se Kyrklig tidskrift
1896 sid. 375—401.

I: 262. _ »Inigo Lopez de Ricaide« bör vara Inigo Yanez de Onaz y
Lovola enligt prof. Holmqvist; jfr dock Ranke, Die römischen Päpste. A:’q
Aufl. I: 180.

I: 431. Det hölls ingen riksdag i Örebro 1540.

1: 435 o. f. Littauen var icke arvrike och Polen valrike före 1569,
men Littauen hade gång efter annan i strid mot unionsbestämmelserna i
Horodlo 1412 valt sig egna storfurstar utan att förhandla med polackerna.
Väl sökte jagellonerna hävda arvsrätt i Littauen, liksom oldenburgarna i
Norge, men någon arvsföljd var aldrig av littauerna själva erkänd."

I: 458. Villkoret för Vladislavs erkännande som konung på
Stockholms riksdag 1599 är ej rätt återgivet: Sigismund skulle inom
sexmånader förklara, 0111 han ville hitsända sin son att fostras av hertig Karl i
evangelisk lära och efter ytterligare sex månader verkligen översända honom.

I: 461. Med det förödmjukande nederlag, som Karl IX skulle ha
lidit mot Zamoiski, kan efter sammanhanget att döma ej menas något
annat än slaget vid Kirkholm, men då var Zamoiski redan död.
Polackerna anfördes av Chodkievicz.

I: 478 o. f. Johan Skyttes holländska ambassad kunde omöjligen
förmedla Gustav Adolfs bekantskap med Grotius’ De jure belli et pacis, som
då icke var skiven och först många år därefter trycktes. Icke heller kan
man säga, att Gustav Adolf tillämpade läran om de icke stridandes
neutralitet som en orubblig rättssats. Se t. ex. Cronholms historia på många
ställen !

II: 64 erbjuder ett exempel på att en framställning kan vara partisk
och oriktig utan att innehålla någon positivt oriktig uppgift. När
statsmakter brottas, framkalla olagliga åtgärder å den ena sidan motsvarande
schackdrag å den andra, så att efter en tid vardera parten kan med
rätta anklaga den andra för en rad av övergrepp. Parlamentet vidtog
visserligen efter Karls häktningsförsök 1642 sådana åtgärder, som ställningen
gjorde nödvändiga och tillvällade sig bl. a. inseendet över härens ledning,
men det är att märka, att förslag därom redan förut voro bragta å bane
och att underhuset var sammankallat »to take into considération the
mi-litia of the kingdom» just samma dag, som konungen lät anklaga de fem
ledamöterna för högförräderi. Han ville därmed skaffa sig pluralitet i
underhuset, liksom oppositionen förut sökt skaffa sig pluralitet i överhuset
genom att hindra biskoparna från att komma till sammanträdena och
slutligen anklaga de 12 protesterande för högförräderi. Det var illojala
åtgärder och lagbrott å ömse sidor.

II: 105. Genom en distraktion är Ragoczi införd i berättelsen före i
stället för efter slaget vid Warschau.

II: 137. Devolutionsrätten är ej rätt angiven.

II: 178. Lettres provinciales äro snarare brev till än »från landsorten»,
bättre: brev till en provinspater eller »jesuitbreven». »Denna lilla skrift»
är en ganska diger bok.

II: 237. Nederländerna komrao ingalunda genom Utrechtfredens
bestämmelser 0111 den s. k. fästningsbarriären »i besittning av ett område
utanför de gamla sju förenade provinserna, som svarade mot det nuvarande
landskapet Nordbrabant». Ingen enda av de ifrågavarande fästningarna:
Namur, Tournav, Ypern etc., ligger i Nordbrabant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free