Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hugo F. Frölén. En skiss till ett svenskt framtidsgymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
288 HUGO F. FRÖLÉN
bildningslinjerna angår, är reallinjen avsedd för ingenjörer,
industrimän, militärer, de 3 läkareyrkena, praktiska kemister
och vetenskapsmän etc., latinlinjen för präster, jurister, en
del lärare och lärda studier, den nyspråkliga-historiska linjen
närmast för sådana tjänstemän, som icke vilja kosta på sig
en akademisk utbildning utan nöjas med studentexamen och
någon praktisk specialkurs. Hit hör det stora antalet
tjänstemän i städernas, statens och vissa bolags verk, t. ex.
kamrerare, sekreterare, uppbördsmän, tull-, bank- och
försäkringsmän m. fl. Handelslinjen slutligen är, som namnet angiver,
avsedd för handelns, industriens och bankväsendets män.
Den nyspråkliga-historiska linjens plats på schemat
synes mig väl motiverad av nutidens starka administrativa
och ekonomiska utveckling. Den har också fått en ovanligt
stor anslutning i Danmark.1 Särskilt tror jag, att denna linje
skulle få betydelse i sådana större städer, där tillfälle till
akademiska studier saknas. Genom att här samla de
historiska ämnena till en central ämnesgrupp skulle denna linje
få en förstärkt nationell betydelse. Den borde ock medföra
direkt kompetens till alla sådana statens befattningar, varför
icke särskild fackutbildning kräves.
Ännu viktigare synes mig handelslinjen vara. Jämväl i
framåtgående mindre stater lägges i våra dagar en
utomordentlig vikt på handelsskolans utveckling, och man har i
Holland och Belgien, där jag haft tillfälle att något närmare
studera den saken, skjutit in handelsundervisningen i såväl
realskolan som gymnasiet. I Österrike, där
handelsutbildningen liksom i Tyskland blivit en hävstång för lyftandet av
landets handel och industri, finnas 255 högre och lägre
kommersiella skolor; i Tyskland omkring 700. I Sverige inalles
11 (om 4 aftonskolor medräknas). Jag vågar därför betrakta
det som en verkligt stor nationell fråga, ifall den merkantila
utbildningen kunde erhålla en plats inom vissa svenska gym-
1 Av 1912 års danska studenter hade hälfte?i eller 404 av 820 valt
den nyspråkliga linjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
