Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - J. F. Nordwall. Zoologiundervisningen i våra läroverk. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o8 J. F. NORD WALL
Om gymnasiets zoologiundervisning uttalar Ekman, att
densamma liksom realskolans lider av en viss ensidighet och
därjämte av brist på praktisk läggning. Till den nuvarande
kursen i jämförande anatomi, resp. embryologi och
paläon-tologi, och därpå grundad släktskapslära vill han även här
foga en biologisk (ekologisk) — djurgeografisk kurs,
behandlande bl. a. plankton- och djuphavsfaunan samt den
svenska djurvärldens historia. »Djurgeografien bör utläggas
framför allt såsom en följd av den paläontologiska utvecklingen
och de geologisk-geografiska förhållandena». Såsom ett
praktiskt element borde upptagas ekonomiskt viktiga djurs, t. ex.
fiskars och insekters, naturhistoria, och för övrigt skulle den
svenska djurvärlden repeteras.
Lektor Ekmans nu i korthet refererade förslag
uppfordrar till överläggning om vår zoologiundervisning. En
anledning att dryfta denna sak bör icke lämnas obegagnad.
I gymnasiet befinner sig den zoologiska undervisningen ännu
på tillblivelsens och försökets stadium, då den nu gällande
tim- och kursplanen räknar sin tillkomst så sent som från år
1909 och icke oväsentligt avviker från den äldre.
Annorlunda ställer det sig med zoologien i realskolan. 1906 års
undervisningsplan innebär, om man frånser sjätte klassen,
med avseende på detta ämne inga betydande förändringar i
förhållande till den närmast äldre planen. Såsom
zoologiundervisningen i realskolans fem lägre klasser för närvarande
bedrives, sådan har den i huvudsak här gestaltat sig sedan
några decennier tillbaka. Kan man med avseende på
gymnasiets unga zoologiundervisning fråga, om den ännu erhållit
sin önskvärda omfattning och utformning, så uppstår
beträffande samma undervisning i realskolan det spörsmål,
huruvida icke även den, gammal som den är till sin planläggning
och sitt innehåll, är i behov av ombildning och förnyelse.
Det är under förhoppning om en fortsatt diskussion över
dessa frågor, som jag i det följande vill söka lämna ett
bidrag till deras lösning.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
