- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
328

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Från Modersmålslärarnas förening. Bibliografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 28 från modersmålslärarnas förening

bok fordrad uppfattning». Om den tvångströja, som en
objektivt fattad uppgift utgör, och för vars förekomst ute i livet förf.
nyss förut visat sig ha sinne, säges icke ett ord.

Av kapitlet om de muntliga språkövningarna synas ett par
detaljer värda att omnämnas såsom användbara även hos oss.
Den ena är ett systematiskt sammanställande av synonymer, som
på det skolstadium, förf. talar om, lämpligen sker i
åskådnings-lektionens form — läraren har t. ex. en karaff och ett glas.
Was tu ich? einschenken, eingiessen, füllen, trinken, austrinken,
ausleeren, verschütten, ausgiessen o. s. v. — men som på högre
stadier både kunna och böra företagas på grundvalen av den
lästa texten. Den andra detaljen är de försök att intränga i
språkets liv genom förklaring av bildliga uttryck, av namn och
dyl., som förf. omtalar.

Vad som anföres om avskrivningsmetodens överlägsenhet i
rättskrivningen, om betydelsen av att endast den läsande har
bok vid högläsningen är redan förut ofta sagt men alltjämt
tänkvärt. Detsamma gäller i än högre grad författarens krav på
lektyren i skolan: »Lika litet som jag kunnat ansluta mig till
»konstuppfostrarenas» strävanden på uppsatsskrivningens område
i folkskolan, lika fullt ut gör jag det beträffande lektyren.
Förmågan att självständigt skapa saknar barnet, men förmågan att
njuta av konst, att glädja sig, bilda sig och höja sig genom
konstens verk — och i synnerhet genom språkets konstverk —
den förmågan äger det i hög grad, och därtill kan det
uppfostras».

Hj. A.

Karl Huber, Von der Lesebuchsprache- (Pädagog. Zeitung, 1913.

Nr 21, sid. 397 fif.)

Författaren upptager på några få sidor till undersökning en
sak, som, enligt hans uppgift, i Tyskland ännu »wenig ins Auge
gefasst wird», nämligen frågan om läseboksspråkets läsbarhet.
Han betonar den, som det kunde tyckas, självklara satsen, att
förståelighet är den egenskap, som man först och främst måste
fordra av en läsebok, och framhåller som förståelighetens värsta
hinder — från skolbarnets ståndpunkt — de ännu alltför ofta i
läseböckerna mötande abstrakta vändningarna, bakom vilka
ligger en rikedom av enskilda föreställningar och enskilda
erfarenheter, som läseboksförfattaren har men skolbarnet saknar. Den
lilla uppsatsens innehåll är hos oss för läseböckernas
vidkommande knappast aktuellt numera efter de utmärkta förvärf, vår
undervisning gjort på detta område under de senare åren. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free