Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Aug. Hallenberg. Om rätt för s. k. kvarsittare till befrielse från terminsavgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
aug. hallenberg
äger rätt att under de förutsättningar, lagen i övrigt
uppställer, erhålla nedsättning eller befrielse. Man skulle ju
kunna tänka sig även andra omständigheter, jämförliga med
sjukdom, vilka kunde medföra samma rätt. Det är
emellertid icke endast i förevarande fall, skollagen tar hänsyn till
sjukdom och dylika omständigheter; detta gäller även och
det mera direkt, vilket här må nämnas, i bestämmelserna
om flyttning. Enligt läroverksstadgans § 41 medgifves det
nämligen lärjunge, som tillbragt två år i samma klass eller
ring men ej kan flyttas vid läsårets slut, rätt att ytterligare
stanna kvar i klassen, såvida kollegiet prövar »sjuklighet
eller andra giltiga skäl» böra föranleda undantag från
gällande regler för uppflyttning.
Då alltså skollagen, om man frånser nyss nämnda
omständigheter, uppställt för kvarsittare som enda inskränkning i
rätten att kunna erhålla nedsättning eller befrielse bristande flit,
fallenhet för studier och gott uppförande, så uppställer sig vidare
den frågan, vad denna inskränkning närmare innebär. Nu har
man visserligen velat tolka bestämmelserna sålunda, att en
lärjunge, som sitter kvar andra året i samma klass, alltid
skulle presumeras brista i flit och i fallenhet för studier eller
åtminstone i det senare hänseendet, såvida ej kvarsittandet
beror på sjukdom eller därmed jämförliga omständigheter.
Men i så fall förstår man inte, varför lagen blivit avfattad
på sådant sätt, som skett, då den utan svårighet kunnat
formuleras i full överensstämmelse med nämnda presumtion.
Att den tolkning av bestämmelserna, som nyss blivit antydd,
ej heller alltid tillgodoser den materiella rätt, som det bör
vara lagens uppgift att skydda, framgår otvetydigt vid en
undersökning, huru det skulle ställa sig i särskilda konkreta
fall. Låtom oss t. ex. antaga, att en lärjunge i följd av
bristande s. k. formell begåvning fått underbetyg i
modersmålet och nödgas sitta kvar andra året i klassen.
Lärjungen i fråga kan emellertid äga synnerligen stor
begåvning i övrigt och i andra ämnen ha goda betyg. Om
en dylik lärjunge torde man dock icke rimligen kunna säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
