Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Sigurd Segerström. Den engelska poesin och språkundervisningen i gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den engelska poesin och språkundervisningen
i gymnasiet.
Av Sigurd Segerström.
Det synes ganska ofta förekomma, att man vid
undervisningen på överstadiet både i tyska och framför allt i
engelska alldeles bortser från den i kursplanerna uttalade
önskvärdheten av att litteraturkursen väljes med hänsyn till
»lär-jungarnas införande i den tyska resp. engelska litteraturen».
»Valet av text bör», heter det, »ske företrädesvis från nämnda
synpunkt.» Den litteratur, som läses, bör vara »av värdefullt
och intresseväckande innehåll och helst behandla sådana
företeelser i Tysklands respektive Englands andliga och
materiella odling, som äro ägnade att giva en karakteristisk bild
av det tyska (engelska) folkets liv och utveckling. Därvid
må läsning av poesi i måttfull utsträckning med lämpligt
urval jämväl förekomma. — — — Det största utrymmet
—–bör anslås åt skönlitteraturen,
men–-skildringar över det främmande landets natur, historia, folkliv
och sociala förhållanden i allmänhet må ej heller försummas.»
Det levande språket skall på detta stadium vara »ett
medel att förvärva bildningsvärden från olika områden av
den tyska (eng.) kulturen». Av det anförda synes det framgå
med all önskvärd tydlighet, att det vore en missuppfattning
av undervisningens mål att blott tillgodose någon viss sida
av den förelagda uppgiften med undertryckande av de övriga.
Så torde t. ex. vara självklart, att ingen klass borde få lämna
skolbänken utan att ha fått »i måttfull utsträckning» göra
bekantskap med tysk resp. engelsk poesi. Men jag tror mig
ej begå någon orättvisa, om jag uttalar den förmodan, att
det nog ibland händer, att en klass efter nioåriga tyska
studier avlägger studentexamen utan att ha sysslat med annat
än prosatexter och kanske ej ens gjort bekanskap med tyska
litteraturens jättar, Goethe och Schiller. Om sådant spora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
