- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
434

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Ivar Belanner. Uttalet av främmande geografiska namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

434

ivar belanner

efter den, vilket förhållande nog ej har någon särskild
betydelse utan är tryckfel, t. ex. 100 Champagne (-pånj) och
108 Målaga\ 95 central (sangtral) bör vara (-tra’11) [-träl].

110 felice (feli’tje), Iii Ticino (titjinå) [-t/-], ty tf
(se-ovan) kommer otvivelaktigt närmare det rätta uttalet än tj,
som för de flesta svenskar är = ç. Detta gäller absolut
engelskan, t. ex. 126 CkeviotkuMarns. (tji’viöt-), 132 Manchester
(ma’ntjäster), 213 Sandwickö^x^. (sa’ndoïtj-) [tf för tj i alla
tre]. Jfr 131 Greenwich (grinit/), som dock ofta har uttalet
[-id^] liksom andra sammansättningar med -wich. Sistnämnda
ex. för oss över till det motsvarande tonande ljudet, som ej
bör tecknas dj, t. ex. in Maggiore (rnaddjä’re) utan d^
[-d^äre]; df i 132 Cambridge (kä’mbrid/) är onödigt i st. f.
[-brid^], även om man möjligen måste medge, att slutljudet
kanske närmar sig det tonlösa f. Likaså säkerligen bäst ty
för tj i 93 Wieliczka (vjeli’tjka) och antagligen även för ts
ibid. Debreczen (-bretsen), som ju ock återger cz. I 65
Warszawa (varscha’va) och 234 Natio?ial (na’schånel) skall sch
utbytas mot f. — Att ch bör anges såsom — x (ach-ljud)
visa bl. a. orden 73 V treckt (y’trecht) och 107 Cartagena
(-chena). — k, g kunna utan vidare beteckna stötljud såsom
i tyskan (vilket kanske dock borde anmärkas å s. XIV),
vadan således ett h efteråt är onödigt; därför ej 84 Chemnitz
(khämnitz), 109 Isckia (i’skhia), 207 Guinea (ghinéa) utan
[kamnits, ïskia, ginöa], likaväl som 213 Marquesas- (-ke’sas)
och 235 Allegkanybergen (alligä’ni-). — I engelska ord är r
framför konsonant (i slutet av ord, se ovan [dåvo(r)]) stumt,
varför det ej skall heta 130 Southwark (söj^ark), 132
Liverpool (li’vverpol) utan [säf)9k, li’vQpöl] liksom 234 National
Park (pak); i det första ordet kan p utan skada stå kvar,
då det riktigare ljudet ö är litet svårt att producera och
skulle belamra minnet med ett tecken till. Uttalet av namnet
på domkyrkan i Paris synes mig något vilseledande, ioo
Notre-Da7ne (nåterdam) [nåtrodäm]. — Det borde angivas vid
somliga ord, att g hörs efter äng-ljud, t. ex. 126 Anglesea
(ånglsi) [angglsi] och i 96 Längre, som dock ej ansetts be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free