Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Modersmålsundervisningen på gymnasiet. Ett uttalande av Modersmålslärarnas förening - E. Timantalet - F. Modersmålslärarnas examenskompetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 uttalande av modersmålslärarnas förening
årsklasser och på alla bildningslinier erhåller ett timantal av fyra
veckotimmar. (Oberäknat den för språkteoretisk undervisning
särskilt behövliga veckotimmen, i en årsklass å de språkliga
bild-ningslinierna.) — Varje nedsättning i detta timantal skulle
framtvinga en motsvarande minskning av studiekurserna och därmed
också medföra en sänkning av det nationellt-humanistiska
bildningsresultatet, något som enligt vår bestämda övertygelse ingen
bildningslinie — och allra minst de realt-naturvetenskapliga —
har råd till, därest icke gymnasieundervisningen skall förfela en
väsentlig sida av sin allmänna bildningsuppgift.
F. Modersmålslärarnas examenskompetens.
1) Det faktiska resultatet beror dock vid
modersmålsundervisningen — liksom vid all annan undervisning — inte endast av
studiekurser och timantal utan ytterst av lärarnas teoretiska och
praktiska kompetens för sina arbetsuppgifter. Och härvid
intager modersmålsundervisningen obestridligen, en mindre lycklig
undantagsställning till följd av det allbekanta sakförhållandet, att
vid densamma — även på gymnasiet — i stor utsträckning
användas lärarkrafter, som sakna nödig akademisk fackutbildning.
2) För att vinna klarhet om den nuvarande ställningen i detta
avseende har arbetsutskottet för Modersmålslärarnas förening i
våras låtit verkställa en undersökning beträffande
examenskompetensen hos de lärare, som under läsåret 1911 —12 undervisade
i modersmålet på gymnasialstadiet vid de sex provårsläroverken,
i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Resultatet framgår
av nedanstående tabell, varvid grupp
A omfattar lärare med licentiatbetyg i ettdera av ämnena
nordiska språk eller litteraturhistoria samt kandidat- (eller licentiat-)
betyg i det andra,
B lärare med licentiatbetyg i ettdera av dessa ämnen, intet
betyg i det andra,
C lärare med kandidatbetyg i båda ämnena,
D » » » i ettdera ämnet,
E lärare utan examensbetyg i vare sig nordiska språk eller
litteraturhistoria.1
Ifrågavarande 47 modersmålslärare och den undervisningstid
1 Såsom synes, har här ingen hänsyn tagits till disputationsprovet och
icke heller till betvgens kvalitet. I kandidatbetygen ha även inräknats
betvg i filosofisk ämbetsexamen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
