Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Modersmålsundervisningen på gymnasiet. Ett uttalande av Modersmålslärarnas förening - F. Modersmålslärarnas examenskompetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
uttalande av modersmålslärarnas förening
kunskap är naturligtvis lika oundgänglig här som vid andra
läroverkens undervisningsämnen.
Men även en annan faktor av mera reell och till synes
svår-övervinnelig natur har medverkat till de förefintliga
missförhållandena i fråga om modersmålsundervisningens lärarkrafter. Det
är den väldiga arbetsbörda, som ligger i granskningen av de
svenska uppsatserna. Denna arbetsbelastning utöver
undervisningstimmarna är i själva verket så dryg, att endast undantagsvis en
modersmålslärare kan åtaga sig modersmålsundervisningen med
tillhörande uppsatslag i mera än två gymnasieavdelningar; tre
5)avdelningar är absolut maximum. De fackutbildade lärarkrafterna
räcka därför inte till för mer än en mindre del av
modersmålsundervisningen på gymnasiet; återstoden måste under nuvarande
förhållanden överlämnas åt andra, mindre kompetenta lärarkrafter.
Det säger sig själv, att varje minskning i den arbetsbörda,
som uppsatsgranskningen medför, skulle betyda motsvarande
möjligheter för den fackbildade modersmålsläraren att i ökad
utsträckning åtaga sig modersmålsundervisningen. Och nödtvånget att,
för uppsatsgranskningens skull, påtvinga icke fackutbildade lärare
undervisning i modersmålet minskas naturligtvis i samma mån.
Det ovan framställda förslaget rörande uppsatsgranskningens
inverkan på tjänstgöringsskyldigheten i skolan saknar alltså inte sin
6)betydelse i detta hänseende.
Vid sidan av den nu berörda utvägen torde emellertid även
andra åtgärder vara nödvändiga, för att modersmålet på
gymnasiet skall bliva likställt med andra undervisningsämnen i fråga
om tillgången på fullt kompetenta lärarkrafter. Nya lektorstjänster
i ?noders?nålet äro på sina håll en trängande nödvändighet. Och
vi tillåta oss i detta sammanhang framhålla en synpunkt, som
synes oss vara av största vikt. För skolämnet modersmålet krävas
ju av den blivande läraren fackstudier i två universitets ämnen,
7)nordiska språk och litteraturhistoria. Detta undantagsförhållande
(som vid de humanistiska skolämnena’endast har sin motsvarighet
vid kristendomen) så väl som ämnets obestridliga betydelse
rättfärdigar väl det yrkandet, att lektorstjänster med modersmålet
måtte i största möjliga utsträckning anslås lediga enbart i detta
ämne.
8) För de fall — som väl ändå ej kunna fullständigt undvikas —
då modersmålet i lektorstjänster sammanställes med ett annat
ämne, synes oss, av samma skäl, för modersmålet böra införas
en bestämmelse liknande den, som redan nu gäller i fråga om
kristendomslektorat, nämligen att dylika tjänster alltid skola anses
medföra undervisningsskyldighet företrädesvis i detta ämne. (Un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
