Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Modersmålsundervisningen på gymnasiet. Ett uttalande av Modersmålslärarnas förening - Från behandlingen i ortsföreningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 uttalande av modersmålslärarnas förening
manna läroverket i Växjö 7 lärare, Örebro 7, Karlstad 5,
Karlskrona 4 (dessa genom samfällda uttalanden) samt
Linköping i. Inalles hava alltså i omröstningen om uttalandet
deltagit icke mindre än 160 modersmålslärare vid de högre
allmänna läroverken eller därmed jämförliga
undervisningsanstalter.
I allmänhet hava de enskilda momenten i uttalandet
antagits med stor samstämmighet. Men på ett par punkter
ha dock yppat sig rätt starka meningsskiljaktigheten Det
skulle därför kanske vara i viss mån vilseledande att
offentliggöra detta uttalande såsom ett uttryck för meningarna
inom Modersmålslärarnas förening, utan att samtidigt även
låta de avvikande meningar, som framträtt, få komma till tals.
Detta så mycket mer, som uttryckligt yrkande härom
framställts. Med ledning av till arbetsutskottet insända protokoll
och diskussionsreferat lämnas därför här nedan en kortfattad
redogörelse för behandlingen av förslagets enskilda moment:
omröstningssiffrorna för och emot, de olika uppfattningar,
som gjorts gällande, och de viktigaste argumenten å båda
sidor. Arbetsutskottet har även tillåtit sig begagna detta
tillfälle för att närmare belysa och motivera uttalandets
innebörd, vilket kanske på vissa punkter kan vara väl behövligt,
då avfattningen naturligtvis genomgående måst hållas i en
rätt knapp form.
Avdelning A — om litteraturstudiet. Hela denna del
av uttalandet avvisas i det av Karlskronalärarna avgivna
gemensamma yttrandet på nedan angivna principiella grunder:
»a) Det kulturhistoriska är allt för mycket skjutet åt
sidan. Detta gäller även det biografiska, som dock förklarar
så mycket i fråga om diktalstren.
b) Den nationella synpunkten torde med den ensidigt
empiriskt-estetiska metoden alltför mycket undanskymmas.
c) Läsning av utom-nordiska författare i urval torde
knappast medhinnas.»
Här yppar sig en missuppfattning av uttalandets
innebörd så till vida, som uttalandet väsentligen intager alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
