Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»folkskolan som bottenskola» 5 i 5
5 I 5
en ny klass, den sjätte, och således åtgärden skulle kunna
vidtagas utan att inverka på behovet av lärarekrafter. Under
det att diskussionen i första kammaren huvudsakligen rörde
sig om latinet och dess uppskjutande till gymnasiet, var det
i andra kammaren första klassen och dess öde, kring vilket
huvudintresset knöt sig. Vid den slutliga omröstningen
lyckades emellertid det nu mer än 40 år gamla kravet på
nederstadiets fullständiga eller partiella slopande ej samla mer än
en minoritet av 67 röster mot 147.
Ett annat yrkande, som i föreliggande fråga om vad
bottenskoleprogrammet innebär, är av största intresse, förelåg
också med anledning af propositionen. Berg och
Hammarlund föreslogo i en gemensam motion, dels att realskolan
borde göras femårig, dels att det borde vara medgivet att
avlägga realskoleexamen i endast ett språk, dels slutligen,
att realskoleexamen ej borde bli ett monopol för statens
läroverk utan få anordnas även av de enskilda och framför allt
de kommunala skolor, vilka kunde föra sina lärjungar till
motsvarande bildningsmål. Avsikten med motionen är tydlig
nog: Nederstadiet lämnades här orubbat; i stället skulle
genom lämplig toppning av den föreslagna realskolan samt
inskränkning av språkstudiet konkurrensdugligheten hos de på
folkskolan byggda »mellanskolor», vilkas inrättande nog
motionärerna hoppades ej skulle låta länge vänta på sig, ökas
så mycket som möjligt.
Man skulle kunna tro, att efter de många ingående och
sakkunniga utredningarna läroverksreformen av år 1904 skulle
bragt bottenskoleproblemet till lösning åtminstone för en ej
allt för kort tid framåt. Det skulle emellertid ej dröja många
år, förrän den åter blev aktuell. Det skedde vid riksdagen
1908, då friherre Adelswärd i andra kammaren väckte
en motion, som bl. a. innehöll yrkande på folkskolans
reformering till en bottenskola. Med anledning av motionen
fann sig ett andra kammarens tillfälliga utskott föranlåtet att
lämna en, som det uttryckte sig, »något fullständigare
redogörelse för bottenskoletankens innebörd, då inom vissa kret-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
