Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Aug. Hallenberg, Om skollagstiftningen ur konstitutionell synpunkt - Tore Torbjörnsson. Uppsala Universitet. Filosofiska fakultetens studiehandbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 26 anmälningar och recensioner 1 25
5 7
Aug. Hallenberg. Om skollagstiftningen ur
konstitutionell synpunkt. Kristianstad 1923.
Det är ett föga behandlat ämne förfin av ovanstående
avhandling tagit upp till utredning, och hans grundliga
undersökning är därför förtjänt av uppmärksamhet både av den
lagstiftande maktens utövare och de kommunala organen, som hava
hand om skolväsendet. Det är särskilt i fråga om den allmänna
folkskolestadgan ovisshet framträtt rörande vissa av dess
bestämmelsers konstitutionella karaktär, och lagstiftningspraxis om dem
har därför varit osäker. I fråga om andra bestämmelser i
stadgan är visserligen deras rättsliga natur icke svår att fastställa,
men deras tillkomst och ändring synas dock icke alltid hava
skett i överensstämmelse med grundlagens anda och mening.
Dessa satser styrker förfin genom en ingående och kritisk
redogörelse för lagstiftningen om folkskolan från 1842 till 1921.
Viktiga äro särskilt de stadganden, som gälla kommunernas
ekonomiska förpliktelser i fråga om folkskoleväsendet. Dessa hava
hittills behandlats såsom förvaltningsföreskrifter, men denna praxis
måste anses stridande mot grundlagen. Även frågan om till
vilket utskott bestämmelser i folkskolestadgan höra, har varit
föremål för olika meningar. Genom k. kung. 17/ii 1905 fick
lärarkåren i varje skoldistrikt rätt att utse en representant i
skolrådet. Häremot anmärkte konst. utsk. 1906, att då skolrådet
är organiserat genom förordn. 21/s 1862, en dylik kung. icke
rättligen kunde utfärdas på administrativ väg. Vilka stadganden
om skol- och undervisningsplikten, som äro av administrativ
natur eller falla under den gemensamma lagstiftningen, är ej lätt
att avgöra. Att bestämma någon gräns mellan å ena sidan
könungens administrativa lagstiftningskompetens och å andra sidan
riksdagens makt att genom anslagsbevillning inverka på
densamma har stött på oöverkomliga svårigheter. Här bör under
konungens och riksdagens gemensamma, för båda bindande
beslut endast komma skolväsendets allmänna organisation, under
det att skolornas inre förvaltning bör överlåtas åt konungen
att reglera.
Vsbg.
Uppsala universitet. Filosofiska fakultetens
studiehandbok. Uppsala 1923.
Denna studiehandbok, som senast utkom 1913, har nu
utgivits i ny och omarbetad upplaga. — För att dess uppgifter
och anvisningar skola vara av verkligt gagn, är det naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
