Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Verner Ninck. Skolans mekanisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolans mekanisering 167
hastiga användningen av begreppens mekanik, som ensidigt
befordrar den objektiva, för alla likadana intellektualismen. —
Härtill kommer, att en sådan metod har en läxpluggning till
följd, som i för stor mån tar bort barnet från dess egen värld,
dess älsklingssysslor, i vilka det i full utsträckning kunde
sätta sin fantasi och sin drift att skapa i rörelse. Det är ej
förunderligt, att man i denna tid så ofta klagar över brist på
personligheter. Huru skulle sådana kunna utveckla sig
genom en uppfostran, som pressar alla barns själar in i samma
form och underkastar dem en procedur av mekanisering,
vilken med nödvändighet måste släcka varje individuell känsla
och därmed grunden till personligheten, som ju ej
framspringer ur begreppens, det logiskt-mekaniska tänkandets
stela yta, utan ur själens djupa källor, ur den skapande
tankens brunnar.
Ett sådant system kräver lämpliga vaktare. Det har
också uppfostrat dylika. Visserligen fordras det ganska
hårdhänta människor, som skola handskas med ett sådant
metallnät. De få ej ha för mycken ömkan med lärjungens ännu
mjuka form, ej heller för mycken människokännedom: annars
bleve de snart varse, vad de göra. Den svenske läraren ter
sig därför ofta som en, vilken handskas med döda ting, som
en hantverkare, vilken sköter yrket för sina 7,000 kronors
skull, ej som en förstående trädgårdsmästare, vilken med för
var dag förnyad glädje omhuldar sina växter, skyddar dem
för skada, bjuder dem sol och frisk luft. Han ser ej, eller
vill ej se barnets trötthet och inre strider. Med gissel
driver han lärjungen fram genom det abstraktas öknar, och ju
hårdare han driver, ett dess dugligare verktyg syns han i
rektorns ögon. Han förstår sig ej på den värld, som
gömmer sig bakom ord och begrepp, ty han har själv aldrig känt
den i sin själs djup. Hur skulle han då kunna tolka den för
barnet? Detta är emellertid ej att förvåna sig över; har han
icke gått i samma skola? En torr jordmån bär torra växter.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
