Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nils G. Ohlson. En sekelgammal svensk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i76
nils g. ohlson
historia och stjärnkunskap även svensk grammatik. Nöjde
sig icke lärjungarna med den muntliga undervisningen, kunde
de få sitt lystmäte tillfredsställt i den berömde professorns
bibliotek, som innehöll över 4,000 böcker i vitt skilda ämnen.
Bland dem var den svenska grammatiken representerad med
över ett femtiotal verk. Boksamlingen växte år för år ända
in på 1870-talet, och bland nykomlingarna då finns det också
svenska språkläror. Man gissar nog inte orätt, om man antar,
att det var den grånade modersmålslärarens kärlek till svenska
språket och dess lagar, som ännu var levande. Jämt tio
månader efter Fryxells frånfälle gingo hans böcker under
klubban på Stockholms bokauktionskammare, som till lördagen
den 21 januari 1882 ståtade med en katalog, vilken upptog
inte mindre än 4,135 nummer, tillhörande »framlidne
Professorn D:r Anders Fryxell».
Det var under de pedagogiskt upprörda tiderna på
1820-talet, som Anders Fryxell framträdde. I »Förslag till enhet
och medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken»
visade han sig som en ivrig motståndare till de idéer, som
lågo till grund för 1820 års skolordning. Såsom man kan
sluta sig till av titeln på arbetet, är det bottenskoletanken,
som här föres fram. För den lika varma som skickliga
förespråkaren för en medborgerlig enhetsskola står det också
klart, att modersmålet måste beredas en inte alltför
bortskymd plats på skolans schema. Gällande skolordning av
år 1820 visar inte så starka sympatier för modersmålet, som
»i sitt särskilda philologiska hänseende betraktadt, är för
barnet ej fattligare än hvarje annat främmande språk».
Därför finnes modersmålet som självständigt läroämne upptaget
blott i första klassen av lärdomsskolan. De tre timmarna
där skulle användas till svensk grammatik eller svensk
rättstavning. I apologistskolorna, som skulle ge allmänt
medborgerlig bildning, var modersmålet bättre tillgodosett. I
detta ämne undervisades i första klassen tre och i andra
klassen två veckotimmar, vartill kommo i dessa klasser fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
